Elin Boardy låter en vit kvinna utforskar världen

Nu har hon bytt både tid och plats. ”Mot ljuset” utspelar sig i Malaysia 1947, men i likhet med debutboken är det kvinnliga erfarenheter som står i centrum.
Där var det en kvinna som blev kvar hemma på den magra gården när hela släkten utvandrade till Amerika. Här är det ett par systrar, naiva familjeflickor från Göteborg, som reser ut i en för dem okänd värld.
Det är spännande litterär materia Elin Boardy rör vid, en tung tradition: kolonialromanen. Men den koloniala situationen förblir bara en fond i berättelsen.
Huvudpersonen Elly är kartriterska men vill bli konstnär. Hon följer med sin nygifta syster, när dennas man, en dansk läkare, ska praktisera på malaysiska plantager. Med i sällskapet finns också Niels, en litteraturintresserad kommunist som varit verksam i danska motståndsrörelsen.
Kolonialismens ansikte visar sig ganska omgående, när Elly bevittnar hur en brittisk man ger en uppasserska en örfil. Motiven är genretrogna: den heta, fuktiga, oöverskådliga djungelgrönskan. Oskulden och vildmarken. Den vita civiliserade kvinnan och det vilda.
Perspektiven är hela tiden Ellys, hur hon ser den främmande världen, hur medresenärerna framstår som gåtor för henne. Det erotiska understråket, så karaktäristiskt för genren, finns hela tiden närvarande. I tropikerna blir den förnekade kroppsligheten inte bara påtaglig, utan också mera tillåten. Det är uppenbart att Elly ska förändras, att resan är en handgriplig bildningsresa, där hon ska komma ut på andra sidan som en annan kvinna.
Hemma i Göteborg har hon iakttagit de homoerotiska ritualerna bland manliga arbetskamrater. I Malaysia klär hon sig i manskläder, fascineras av galopphästars kraft och hur ett vapen vid sidan kan bidra till en mans auktoritet. Niels lär henne att skjuta, men vid en elefantjakt blir hennes känslor upprörda.
1946 försökte britterna omforma Malaysia till kronkoloni, men möttes av väpnat uppror från en kommunistisk motståndsrörelse, verksam till 1960-talet och självständigheten. Det är i den historiska situationen Elly hamnar. Men egentligen är det i sexualiteten och självbilden som hennes utveckling äger rum.
Malaysierna, den antikolonala kampen, landets sjudande etniska motsättningar: allt detta befinner sig – utom vid ett enda dramatiskt tillfälle – på mycket långt avstånd från den vita kvinnan.
Elin Boardy skriver mycket väl, precis som i debutromanen. Hennes stil är förtätad och undviker effekter. Men ett grepp är aningen störande. Hon låter danskarna prata danska men inte konsekvent. Deras repliker blir en blandning av danska och svenska, vilket framstår som märkligt. Särskilt när ”Mot ljuset” egentligen är en roman som skildrar det omöjliga i att tala. Det outtalade, hämningar och outsagda sanningar, och vad sådana reduceringar gör med människor.