EMU-tåget går – och Alliansen löser biljett

Partiet som hade Nej-sidans drottning 2003 vill närma sig euron. Positionsbyten har bevisligen kostat på för partiet. Men detta är likväl rätt väg att gå. Det hade förstås varit lättare – internt inte minst – om partiet hade lyckats byta fot redan vid fjolårets stämma. Men så blev det inte.
För ett Europabejakande parti som bejakar federalismens principer är ett nej till EMU en belastning. Euron är en central del av Europas förenta krafter. Nu markerar sörmlänningen Roger Tiefensee, partiets ekonomisk-politiske talesperson, att Centern är redo att omfamna hela Europasamarbetet. Alliansen är därmed någorlunda enig om målet för färden.
Ja eller nej till EU-debatten är över. Bara V säger nej – numera med darr på rösten. För övriga är EU en realitet som erbjuder möjligheter att påverka utvecklingen i större sammanhang.
Alliansföreträdarna är i sitt debattinlägg i DN (14/1) visserligen noga med att markera det nödvändiga med en blocköverskridande samsyn, men utspelet ger Alliansen klara fördelar gentemot oppositionen. Vid ett fortsatt Alliansstyre kommer EMU-frågan att utredas och nagelfaras för att underlätta ett inträde.
På den motsatta sidan har Miljöpartiet nyss svängt om EU och vänstern har inte svängt alls. Oppositionens oenighet är så stor och ämnet så laddat att eurofrågan har sopats under mattan. Det vore olyckligt om det blev till officiell regeringspolitik.
EMU-valet har i dag sju år på nacken. Hur länge måste nya analyser vänta? Tio år? Femton? Tjugofem? Europa utvecklas. Förutsättningar förändras. Slutsatser behöver uppdateras.
Minns folkomröstningen om högertrafik 1955. Nej-sidan vann stort, betydligt större än i EMU-valet. Tolv år senare svängde bilarna likväl över till höger. Detta hade då föregåtts av en utredning och 1963, åtta år efter folkomröstningen, togs ett riksdagsbeslut om byta till högertrafik.
Det finns för- och nackdelar med att ha en egen valuta. Detsamma gäller för en euroanslutning. EMU-länderna har precis som Sverige fått känna på kraften i den globala konjunktursvackan. Men EMU ska inte betraktas som ett piffigt extra tillval till Europasamarbetet. Euron är i dag en integrerad och bärande del av unionens kärna.
I den kärnverksamheten borde Sverige också få vara med.