Alliansens jobbavdrag har gjort att vi konsumerar mer. Ökade marginaler i privatekonomin ger fler inköp, stärkt företagande och i förlängningen nya jobb och mer konsumtion. Nyttan är tydlig. Samtidigt har var tredje svensk mindre än 10 000 kronor i buffert mot svåra tider.
Svenskarna lånar till synes hellre än sparar, vilket är riskfyllt. Å andra sidan är lånet ofta en början till sparande för den som köper eget boende. Allt är inte Thailandsresor, växande klädkonton eller ockerräntor via sms. För många är det huvudsakliga sparandet uppbundet i det egna, ägda boendet. Sparande är mer än aktier, fonder och sparkonton.
Vad det handlar om är att få en viss del av det ökade konsumtionsutrymmet att gå till sparande och investeringar. Då gäller det därför inte bara att påverka medelinkomstfamiljen som annars låter bli att amortera på huslånet, utan också hur en ensamstående låginkomsttagare med två barn i en hyresrätt ska finna utrymme att bygga en privat buffert i någon form. I teorin är det lättare än i vardagen.
Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Annie Johansson föreslår nu ett grundavdrag på inkomster av kapital (DN 5/6). Moderata röster har höjts med näraliggande ambitioner. I dag betalar alla lika stor andel i skatt på sina överskott från fonder, aktier och sparkonton. Ska man pilla på dessa principer gäller det att veta vad man gör.
När Annie Johansson skriver att det är viktigt att "jämna ut skillnaderna i tillgångar" är det därför en märklig argumentation. Syftet kan aldrig vara att minska någon annans privata tillgångar. Hellre lyfta än att klämma ihop, bör vara Centerns fokus. Den här frågan handlar om att ge fler möjlighet att bredda sina marginaler. Att vara helt utlämnad till statsfinansernas hälsa i kristider är allt annat än lugnt och tryggt.
Centerförslaget är i så motto mer en enkel vägvisare än en enorm reform. Riktningen är rimlig, utformningen behöver diskuteras. Progressivitet i kapitalbeskattningen är ingalunda en välsignelse. I det stora hela är det avvägningen mellan sänkt skatt på kapital och sänkt avdragsrätt för låneräntor som behöver synas närmare.
För att i en mer modern anda försöka tala i ordspråk kan vi säga: att kunna investera ger en god chans att skapa mera.
En bredare buffert bakom budskapet
Den som spar han har. Ett mer välkänt ordstäv får man leta efter. Ändå är det förhållandevis många svenskar som saknar sparkapital. Detta beror, bland annat, på flera årtionden av mycket hög beskattning av medelinkomster kombinerat med en utbredd myt om att staten skulle ha sparpengar åt alla.
Så jobbar vi med nyheter