Se till att de får något att göra. Standardfrasen används för ungdomar som står utanför arbetsmarknad och utanför studier. Så enkelt är det om man bara diskuterar statistik. Utanförskapet är mer personligt än statistiskt. Den som inleder sitt arbetsliv utan egen försörjning riskerar att fastna i en hopplös rundgång av åtgärder.
Den rödgröna majoriteten i Nyköping inleder nu ett lovvärt projekt för att leva upp till sitt ansvar att unga under 20 inte ska falla mellan myndigheters stolar. Den kommunala organisationen måste ta fram ett stort antal praktikplatser med relevant innehåll.
Några hundra unga slussas från Arbetsförmedlingen till Campus Nyköping. I olika omgångar ska de få utbildningsstöd kombinerat med praktik i kommunala verksamheter. Alla kommer inte att lyckas, men några – och det är viktigt i sig. Några hittar sitt framtida jobb.
I förslaget finns kontroversiella vägval. Ett 20-tal sexmånaders åtgärdsansställningar öronmärks för unga med utländsk bakgrund och som annars skulle få det som tidigare hette socialbidrag. Särbehandling av det här slaget bör undvikas i möjligaste mån. Ordföranden i integrations-, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Marco Venegas (MP), hänvisar till att det är unga som annars har särskilt svårt att få jobb. Även inom kommunen.
De rödgröna i Nyköping bejakar värdet av att riva hinder på arbetsmarknaden. Det är välkommet. Friare ramar att kombinera arbete, studier och praktik behövs. Debatten om ungdomslöner – anförd av Folkpartiet och Centerpartiet – för något år sedan snurrade tyvärr iväg åt fel håll, men det här är en del av samma utmaning.
Se till att de får något att göra, räcker inte. Se till att de får chansen att utvecklas och stärka sina egna möjligheter. Individen blir genast mer intressant att anställa – eller skaffar sig bättre förutsättningar att pröva sina vingar som egenföretagare.