Idag råder istället det värsta dödläget på femton år. Kan inte kongressen enas om ett höjt skuldtak inom en vecka tvingas USA ställa in en del av sina betalningar.
Det skulle sända chockvågor genom hela det finansiella systemet.
När Lehman Brothers gick i konkurs 2008 sattes startskottet för finanskrisen. När inte ens en jättebank som Lehmans var säker verkade alla garantier vara borta. Bankerna vågade inte låna och kapitalet flockades till det säkraste av det säkraste, amerikanska statspapper. Nu verkar alltså inte ens denna bastion vara ointaglig.
Att besluten nu drar ut på tiden beror på att varken presidenten eller kongressen nöjer sig med ett högre skuldtak. De kräver en överenskommelse för hur skulderna ska tyglas.
Och där går åsikterna isär.
Republikanernas kategoriska motstånd mot skattehöjningar är en stötesten. Inte ens de senaste buden där 75 procent av finansieringen sker genom nedskärningar har blidkat partiet. Dessutom vill Obama se en långsiktig lösning över valet 2012, republikanerna vill istället höja ett halvår i taget.
Att Obama gjort betydande eftergifter är otvivelaktigt. Stora nedskärningar har accepterats samtidigt som Bushs riktade skattesänkningar mot höginkomsttagare lämnats intakta. Att han ändå inte lyckats få igenom ett beslut beror delvis på presidentens egen agenda. Den som redan från början upphöjt breda överenskommelser och kompromisser till ett egenvärde blir ett enkelt villebråd för motståndaren. Republikanerna utnyttjar helt enkelt Obamas samförståndslängtan för att få igenom sin egen politik. Frågan är hur långt de kan gå?
Om parterna inte enas vore det inte första gången i USA:s historia som politiska dödlägen får stora konsekvenser. Över julen 1995 stängdes stora delar av den amerikanska statsapparaten ner när budgetförhandlingarna mellan Clinton och kongressen havererade. Under en månads tid utfärdades inga pass, inga bidragsansökningar behandlades och operationer ställdes in.
För Obama väntar svåra avvägningar. Att sätta hårt mot hårt riskerar att föra landet in i en finansiell kris. Ytterligare eftergifter vore samtidigt att ge efter för republikansk utpressningstaktik och låta motståndarna diktera politiken. Det är en rävsax som det är svårt att se hur han kan undvika.
En kamp mot klockan
Mer samförstånd och mindre konflikt. Så kan ett av Obamas huvudmålsättningar som amerikansk president sammanfattas. Efter decennier av benhårda strider mellan höger och vänster har Obama predikat de breda överenskommelsernas väl.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!