Men bakom Kustledningen som Nyköpings kommun kallar den omdebatterade VA-ledningen ‒döljer sig en komplex historia med flera ingångar. Där VA-ledningen bara är en del i ett sammanhang som handlar om hur Nyköpings kommun ska växa, och vem som ska finansiera de storslagna expansionsplanerna.
"Förbered dig på att det kommer ta mycket tid att sätta sig in i det här." Så sade Claes Norén, ordförande i Brannebols stugförening, när jag ringde upp honom första gången för att få lite bakgrundsfakta om domslutet i mark- och miljödomstolen.
Både Claes Norén och Kjell Karlsson har starka band till Brannebol och tillbringat somrarna där sedan området bildades på 60-talet.
De tycker att Nyköpings kommuns hantering i frågan om Kustledningen är djupt orättvis och har slagit hårt mot enskilda tomt-och fastighetsägare, inte bara i Brannebol, utan längs hela kuststräckan.
Claes Norén menar att det glada gänget som syns på bilden inte på något vis vunnit högsta vinsten i vatten- och avloppslotteriet, utan är de tappra som är kvar i kampen för rimliga avgifter i det nya verksamhetsområdet som bildats till följd av Nyköpings kommuns storslagna visioner om ett kustnära Bo i Nyköping.
För om kommunen velat pressa priserna och samtidigt velat få till en miljömässig försörjning av vatten och avlopp i de mest känsliga delarna i vår skärgård som exempelvis Vålarö, kunde man ha valt den bortglömda konsultrapportens förslag.
Nu står man i stället med en VA-ledning ‒ som dessutom är kraftigt överdimensionerad och som enskilda sommarstugeägare hittills fått betala ett väldigt högt pris för. Och som dessutom bara nått halva vägen.
Och ja, Claes Norén hade rätt. Att sätta sig in i den här VA-historien skulle ha tagit flera månader då den sträcker sig tillbaka ända till början av 2000-talet. men klart är att VA-projektet rymmer en hel del byråkrati, avtal som inte går att slå hål på och märkliga turer kring "försvunna" dokument. Men även en kommun med en vilja att växa.