Vad är det för mening med det här? Frågan har säkert de flesta föräldrar mött, från frustrerad skolelev stirrandes ner i läxboken. Ofta har nog svaret blivit: för att det är viktigt för dig och din framtid. Faktum är att det är viktigt även för allas vår framtid.
Ett samhälle där skolan inte hänger med i kunskapsutvecklingen och som tappar mark ifråga om grundläggande kompetens, får växande problem. Den som lyssnade till talen vid måndagens Nobelfestligheter fick snabbt klart för sig den tydliga kopplingen mellan spetskunskaper i fysik, kemi, medicin och ekonomi å ena sidan och samhällets utveckling å den andra. Vi må stå på jättars axlar på jakt efter nästa vetenskapliga genombrott, men alla behöver vi hjälp med klättringen för att nå kunskapernas bärande axlar.
Svenska elevers utveckling i matematik mellan fjärde och åttonde klass står sig svagt i jämförelse med andra länder, enligt de senaste mätningarna. Det är en påminnelse om den skola som regeringen med stor kraft har försökt att reformera.
Kunskaperna i läsningen fortsätter att försvagas och har gjort så sedan 2001. De svagaste läsarna presterar sämre och de starkaste läsarna blir färre. Det är illa på alla sätt. Ljuspunkten är å andra sidan att det för första gången sedan början av 2000-talet går att se en förbättring av fjärdeklassarnas kunskaper i naturvetenskap.
Så vad göra? Den nya läroplanen har knappt börjat verka. Sällan är uthållighet och målfokus så värdefullt som i utvecklingen av den svenska skolan. En skolpolitik präglad av ryckighet, flummighet och tillfälliga trender får resultat därefter. Den tiden är förbi. Skolpolitiken är riktad åt rätt håll, men regeringen kan inte slå sig för bröstet.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) meddelar att regeringen utökar antalet matematiktimmar på lågstadiet och håller sturskt fast vid kraven på mer katederundervisning. Höjda ambitioner inom matematik och naturvetenskap är nödvändiga, men lärare kan göra stor nytta utan att vara fastlåsta vid katedern. Säkert behövs mer tid mellan lärande individ och lärare, men det betyder nödvändigtvis inte samma för alla.
Kunnigare kunskapsförmedlare behövs också i skolans alla led. Det tål att noteras att vi den senaste tiden har fått positiva signaler om elevernas prestationer i såväl Nyköping som Trosa.
Allt är inte centralstyrd skolpolitik. Lokala insatser kan göra stor skillnad.