En märklig historia med vettigt slut
Varför har de inte kommit till insikt tidigare om att det inte går att få finans på en 6-banorshall med i huvudsak omkostnader, typ tränarlöner och tomma banor parat med en total brist på kreativitet. Med detta senare menar jag att t ex ro in lite märkbara slantar via diverse sponsorer och samtidigt göra sig sedd som en PR-sinnad förening med bra idéer.
Det är faktiskt både roligt och lätt, vad sen än alla bromsklotsar må påskina. Nej, bidrag och understöd är det som gäller.
Det är väl tur, att kommunen under 12-13 år stått för el och vatten och även sett till att vaktmästeriet inte glappat. Och var får den bekymrade NATS:aren (SN 29/9), uttrycket vår hall ifrån? Det var som synes en ganska mager tillgång, bara fem miljoner i skuld.
Kommunens insats i övrigt är vårt högsta beröm även om turerna kring NATS-hallens ekonomi och alla dithörande hjälpåtgärder skulle få en aldrig så energisk revisor att krokna av utmattning och söka annan verksamhet. Hans fantasi skulle inte räcka.
Först går man i borgen för de cirka 9 miljoner som NATS vill bygga för. Man har fått en glädjekalkyl till stöd för sitt åtagande. Allt är grönt. Skanska bygger snabbt och snart sjösätts NATS-skutan under pompa och ståt. Men den läcker redan från början.
Efter något år tar kommunen/skattebetalarna över el och vatten samt vaktmästeriet som kompletteras med en man. En bit i på 90-talet börjar NATS-skutan luta betänkligt och kommunen får gång på gång pytsa in rätt hyfsade slantar i form av om- och nedskrivningar en gång 3,5 miljoner. Ungefär vid den tidpunkten har kommunen med sina samlades insatser realiteter själva amorterat av den skuld de gått i borgen för och detta med råge.
Så, handen på hjärtat. Vad är det NATS:arna kan ha förlorat nu, när PEAB tar över konkursboet? Vems var egentligen hallen, om man bortser från några papper?
L E Lovisin
Så jobbar vi med nyheter