Polisens länsmyndigheter slås samman till en enda stor nationell myndighet. Samtidigt drar Centerpartiet en lans för att ha folkvalda polischefer i alla kommuner (SvD 7/5). Går det verkligen ihop?
Den nya polisorganisationen ska stå klar 2015. Polis i hela landet ska då kunna få tillgång till specialistkompetens som i dag ofta bara storstädernas polismyndigheter kan hålla sig med. Organiserad i större regioner ska Polisens möjligheter att bekämpa fler typer av brott öka. Dagens indelning i 21 länsmyndigheter gör att förutsättningarna varierar kraftigt. Den organiserade brottsligheten begränsas varken av läns- eller nationsgränser. Framväxten av mer internetbaserad brottslighet gör att behovet av specialister som klarar av att utreda den typen av brott ökar, bland annat. Polisen måste hänga med sin tid.
När polismakten flyttas uppåt och centraliseras, finns risken att kontakten med lokalsamhället blir svagare. När det lokala poliskontoret får sämre öppettider eller dras in kan det lätt få negativa konsekvenser – även om polisen fortfarande finns ett nödsamtal bort. Känslan av en nära trygghet kan lätt gå förlorad.
Därför, menar Centern, borde det öppnas för en kommunalt baserad polis. Den ska kunna arbeta med att exempelvis förebygga brott och öka tryggheten i brottsutsatta miljöer, med lokala kunskaper om lokala problem. Risken är förstås att detta gör polisorganisationen mer komplicerad, något regeringen har velat motverka med myndighetssammanslagningen. Dessutom ska staten vara försiktig med att ge andra myndigheter än Polisen polisiära befogenheter.
Närhet och trygghet hänger ihop. Värdet av en lokalt förankrad ordningsmakt är stort. Centern vill ha en polisnämnd i varje kommun och enligt engelsk förebild en lokalt vald polischef. Då har väljarna makten att avgöra om eller när det behövs en ny sheriff i stan.