En överkvalificerad högriskrekrytering
Då jag sedan cirka 6 månader har engagerat mig för de arbetssökande i Nyköping med omnejd, kunde jag inte låta bli att reflektera över M Sjöströms insändare i SN 27/2.
Ur min synvinkel kan en överkvalificering vara resultatet av en längre tid utan anställning, där man fyller dagarna med olika kurser och utbildningar. Dels för att ha något att göra, dels för att hålla sig uppdaterad inom sitt område.
Detta förhållningssätt förordades av Göran Forssberg (s), när han och Jan Carle (m) debatterade arbetslösheten i Nyköpings folkhögskolas aula den 20/9-05. Göran Forssberg sa då bland annat att vi måste överinvestera i utbildning.
Senare på hösten fick vi lära oss ett nytt ord; plusjobb. Då jag är lite nyfiken av mig, ville jag veta vad detta var. Mejlade sossarnas infocenter i Stockholm, som skickade mina frågor vidare till Viktor Kilén på regeringskansliet. Han måste ha haft lite svårt att svara direkt på alla mina frågor, för jag fick proppen, en PM samt några kommentarer som svar.
Att dessa jobb skulle gå till långtidsarbetslösa, det hade framkommit under tiden (lite lång leveranstid på svaren), men att dessa människor skulle innebära en högriskrekrytering för företagen, det var något nytt. Och detta på grund av att man efter lång tid utan anställning inte skulle ha uppdaterad kunskap.
Alltså, ett svar på din fråga kan vara; överkvalificerad kan du bli om du försöker hålla dig uppdaterad tills du hittar nästa anställning. Samtidigt blir du en högriskrekrytering om du går för länge utan anställning, då du inte har uppdaterad kunskap. Läge för vidare diskussion, kanske?
Och vad hände med rätt person på rätt plats? Kanske dags för en attitydförändring lite överallt i samhället.
Lena Stammel
ordförande i Polaris
Så jobbar vi med nyheter