"I förrgår röstade representanthuset i USA igenom ett tillbakadragande av Obamas sjukvårdsreform. För trettionde gången. Med demokratisk majoritet i senaten och presidentiellt veto betyder det dock i praktiken ingenting utan är snarare ytterligare en demonstration över Republikanernas missnöje. Sjukvården bubblar upp till att bli presidentvalets stora fråga.
Som guvernör i Massachusetts införde Eepublikanernas kandidat, Mitt Romney, en sjukvårdslagstiftning som i praktiken är identisk med Obamas. Indivudellt krav på att skaffa sjukförsäkring, subventioner till de fattiga som annars inte hade haft råd och en lag om att sjukvårdsbolagen inte kan neka kunder. Som pragmatisk mittenpolitiker var detta en förnuftig väg att gå. USA dras med skenande sjukvårdskostnader. De offentliga kostnaderna för vården är högre än i samtliga andra västländer, trots att bara en liten minoritet täcks. Övriga är antingen oförsäkrade eller tvingas till dyra försäkringar.
Att bevara ett privat sjukvårdssystem - samtidigt som staten täcker upp för de fattigaste - är byråkratiskt, krångligt och fruktansvärt dyrt. Inte minst mätt i människoöden. I det korta loppet ser republikanerna ut att vinna poäng på att systemet blir dyrare för staten. Skatter går trots allt inte hem i den amerikanska folksjälen. Men samtidigt minskar kostnaden för invidiven och i längden finns det stora administrationskostnader att spara på ett sjukvårdssystem som täcker alla.
Att Romney en gång i tiden själv insåg detta verkar nu vara glömt. Själv agiterar han kraftfullt mot Obamas reform och får bifall av den amerikanska högern. Om han skulle vinna kan man ju hoppas att han återfår förnuftet.