Om man behöver ett exempel på hur Jantelagen genomsyrar skolan är det faktiskt den stundtals medvetna understimulans av begåvade elever som till och från varit fallet i skolans värld under många herrans år. I bland talar man om Generation Grupparbete, ett arbetssätt som definitivt mer stjälpte än det hjälpte.
Precis som det finns elever som behöver extra stöd och hjälp för att nå upp till målen för grundskolan, finns det en grupp elever som skulle vinna på att få en större kunskapsutmaning än vad de får i den ”vanliga skolklassen”. När skolan bara erbjuder en utbildning baserad på genomsnittseleven, så skapar det många förlorare. Alla är inte lika, vi är oerhört olika.
Det finns samtidigt skäl att vara uppmärksam på att elevers kunskapsinhämtningsförmåga utvecklas olika, tidiga elitklasser kan också utelämna ungdomar som något senare under sin grundskoletid tar stora kliv framåt. Fast nu handlar det, än så länge, om högstadiet. Skolans uppdrag ska vara att ge varje elev ordentliga utmaningar och goda förutsättningar att lära sig så mycket som möjligt vid varje givet tillfälle.
Utbildningsminister Jan Björklunds förslag bör ses ur detta perspektiv. Visst sticker det säkert i ögonen på sina håll, att kalla något för ”elitklass”. Men det kanske behövs för att bryta med en skoltradition som resulterar i att duktiga elever ska sitta och vänta på att majoriteten hinner ikapp. Det, om något, är resursslöseri.