Stockholms tingsrätt fällde för två år sedan nio företag för brott mot konkurrensreglerna och de utpekade dömdes till böter på närmare en halv miljard kronor. Tingsrätten ansåg det klarlagt att företagen, däribland Vägverket Produktion, Skanska, Peab Sverige, Peab Asfalt och NCC, hade kommit överens om priser och delat upp asfaltentreprenader i Götaland och Svealand mellan sig under åren 1993 till 2001.
Domen överklagades till Marknadsdomstolen, vilket är högsta instans i sammanhanget. I går lämnade den besked. Marknadsdomstolen bekräftar tingsrättens dom och höjer dessutom böterna för ett av de inblandade företagen.
Det är en viktig dom.
Det är en välkommen dom. Den kan inte överklagas. Det ska helt enkelt kosta på att grovt bryta mot konkurrenslagen.
Detta är det största konkurrensmålet hittills i Sverige. Hur stor ekonomisk skada som kunderna – offentliga och privata – har lidit av kartellen är inte klarlagt. Men enligt Konkurrensverket bör det röra sig om mycket stora belopp.
En mycket pikant detalj i sammanhanget är att staten har funnits på båda sidor i processen. Det är staten, i form av Konkurrensverket, som har stämt staten, i form av Vägverket Produktion, för deltagande i kartellverksamhet.
Det är därför viktigt att Konkurrensverket så målmedvetet har drivit det här ärendet. Det svider ordentligt med så pass höga böter och det kommer att sannolikt att avskräcka framtida försök att sätta både marknadskrafter och konkurrens på undantag. Åtminstone i den omfattning som asfaltskartellen nu har fällts för.
Att domen handlar om investeringar i infrastruktur, är också väsentligt. Kom ihåg att den här regeringen har satsat stora summor från högkonjunkturens överskott i statsbudgeten på nya infrastruktursatsningar, men också på att täcka upp den hiskligt stora springnota på uteblivet underhållsarbete på landets vägar och järnvägar, som den föregående regeringen lämnade efter sig.
Med ögat riktat mot det omfattande behov av infrastrukturinvesteringar som finns och de enorma kostnader det rör sig om, är det relevant att köparen, i det här fallet alla skattebetalare, får så mycket väg och järnväg som möjligt för varje skattekrona.
En vägledande dom
Marknadsdomstolen gick på Konkurrensverkets linje i det uppmärksammade asfaltsmålet. Det är en viktig markering, inte minst för skattebetalarnas del. Om ett antal marknadsdominerande företag prissamarbetar för att hålla upp kostnaderna för exempelvis infrastrukturprojekt blir det dyrare för staten och för skattebetalarna.
Så jobbar vi med nyheter