En välregisserad politisk föreställning

Talmansvalet präglades av intressen som värnade och bevakade sitt.
Regeringen ville inte öppna någon dörr för SD – men hade samtidigt inget intresse av att enas om Socialdemokraternas kandidat för att säkra en majoritet.
Socialdemokraterna ville å sin sida hålla fast vid sin princip om att största parti ska ha talmansposten.
De rödgröna ville agera som opposition.
Sverigedemokraterna valde principen om att varje block ska ha varsin talman, enligt storleksordning. Detta för att själva kunna kräva andre vice talmansposten.
Samtidigt dolde man noga sina kort inför talmansvalet. Detta hemlighetsmakeri gav sannolikt också den effekt som kan utläsas av voteringssiffrorna. En rödgrön röst bröt blocklinjen och röstade på Per Westerberg. När en vänsterpartist blev kvar på toaletten och Socialdemokraternas Thomas Bodström inte åkte hem från USA, så räckte det. 194-153 till Westerbergs fördel mot utmanaren Kent Härstedt (S).
Visserligen kommer de rödgröna säkert att försöka beskriva SD som ett stödparti till regeringen. Men det var inte det stödet som avgjorde. För även om de tjugo Sverigedemokraterna hade röstat med de rödgröna, så hade talmansuppdraget gått till Per Westerberg. Med en rösts, ett toalettbesöks samt en utlandsresas marginal.
Det känns som om detta har varit en välregisserad föreställning. De etablerade partierna säkerställde ett resultat som alla kunde leva med. Som en tjock understrykning röstade samtliga partier – utom SD – på Miljöpartiets Ulf Holm i voteringen om andre vice talman.
Det omskrivna mötet i förra veckan mellan statsminister Fredrik Reinfeldt och S-ledaren Mona Sahlin kan alltså mycket väl ha slutat i enighet. Trots att det i medierna framstod som en stridszon.
Per Westerberg fick bli talman, samtidigt som Socialdemokraterna och de rödgröna kunde gå fram med en egen kandidat utan att riskera att SD fick avgöra. Även om det var flera detaljer som behövde falla på plats. Som vem som skulle bryta blocklinjen.
Vi var många politiska kommentatorer och ledarskribenter som lade pannan i djupa veck för att försöka förstå varför de två blocken så ivrigt sökte en strid som gav Sverigedemokraterna utslagsrösten. Däribland undertecknad (SN 2/10).
1-0 till de etablerade partierna i så fall.
Alternativet är att talmansvalet verkligen kunde ha slutat lite hur som helst. Men när det gäller spelet i kammaren är det sällan som något lämnas åt slumpen.