Biografin var resultatet av flera års intervjuer med huvudrollsinnehavaren och personer i hans närhet. Mannen som uppfyllde sitt mål att bli statsminister framstod som lika pragmatisk som pedant. Reinfeldt utmanade sitt partis gamla sanningar – och firade sina personliga segrar med att städa.
Fredrik Reinfeldts stora bedrift är att han gjort Moderaterna regeringsdugliga. Redan under sin tid som ordförande i ungdomsförbundet tog Reinfeldt avstånd ifrån MUF:s klassiska liberalism förpackad i färgglada pikéskjortor.
Avståndstagandet har inte förändrats. Statsministern är en av hjärnorna bakom nya Moderaterna – men han har inte vunnit de yngre väljarnas förtroende. Snarare förlorat.
Bilden att borgerligheten har svårt att nå personer under 30 år bekräftas i gårdagens väljarbarometer från United Minds. Moderaterna backar till 24 procent och stöds därmed av färre än i valet 2006. Bakom fallet ligger till stor del Fredrik Reinfeldts svårigheter att tilltala den ungdomsgeneration han inte ville kriminalisera.
Liberaler är långsinta. Till viss del fortsätter regeringen att betala priset efter förra sommaren FRA-debatt. Men integritets- och internetfrågornas paradoxer spökar mer än så i de borgerliga partigrupperna. Inte minst M har problem med att kommunicera stödet för den privata äganderätten och samtidigt lyssna in piratrörelsen.
Rätten att äga utmanas i dag av rätten att använda. Gratisgenerationen kan vara på väg att vrida om marknadsekonomins förutsättningar. Nya Moderaternas lutheranska pragmatism går därför inte hem hos livsstilsliberaler som prioriterar ideologi framför intressegrupper. I deras ögon företräder Moderaterna inte längre individen, utan staten.
Synsättet kan bli kostsamt. Om M i valrörelsen 2010 enbart uppfattas som ett parti för den städande medelklassen förlorar Reinfeldt, och övriga regeringen, en av sina viktigaste stödtrupper. Inte minst Piratpartiet lär fortsätta att bryta sig in i unga väljargrupper vars frihetsbegrepp för bara något år sedan var klart borgerligt.
Huruvida Anita Krantz planerar en ny biografi över Fredrik Reinfeldts tid som statsminister förtäljer tyvärr inte historien. Men om så är fallet vore ”Reinfeldt – Ensamvargen som plöstligt blev gammal” en inte alltför tokig titel.