Skrattyoga går ut på att komma åt sitt skratt med hjälp av fysiska övningar. Det berättar Karin Lindström Kolterud, som ordnar en session på Frejaskolan i Gnesta på torsdagskvällen, tillsammans med studieförbundet Vuxenskolan.
‒Det är olika lekfulla, ganska barnsliga övningar, eller vad man ska säga. Man behöver ha lite barnasinne för att locka fram sitt skratt, säger hon.
En övning kan till exempel vara att gå som en pingvin och säga "hihihi" med ljus röst. Börjar man fejkskratta så skickas gladsignaler till hjärnan, enligt Lindström Kolterud.
‒Det är ganska stor risk att man når sitt äkta skratt genom de här övningarna. Man får en endorfinstegring, och det skapar samhörighet.
Visst kan det låta lite flummigt, medger hon, men det finns en hel del forskning som pekar på skrattets positiva effekter på hälsan.
Metoden skrattyoga är framtagen av den indiske läkaren Madan Kataria på 90-talet. Han menar att övningarna sätter igång kemiska processer i kroppen som bland annat motverkar stress, och att kroppen egentligen inte kan göra skillnad på ett äkta och ett tillgjort skratt.
Karin Lindström Kolterud, som bor i Björnlunda, gick en utbildning i skrattyoga tidigare i år, men torsdagskvällens träff på Frejaskolan är hennes första riktiga grupp.
Hon jobbar dock sedan tidigare som instruktör i kulning, en slags sångteknik som historiskt har använts vid vallning av kor över långa avstånd.
‒Jag brukar använda skratt i mina kulningskurser också, för att aktivera muskulaturen som behövs när man ska alstra höga ljud.
Kan man säga att det ligger något i uttrycket "ett gott skratt förlänger livet"?
‒Ja, absolut. Jag tror att många människor skrattar väldigt lite egentligen. Det är min känsla i alla fall, säger Karin Lindström Kolterud.