Det är allvar nu. Det vet Lars Ohly, det vet V och det bör väljarna också vara på det klara med. När S-ledaren Mona Sahlin misslyckades med att hålla Ohly utanför umgänget med Miljöpartiet, visade hon att en S-ledare inte längre kan hålla det forna kommunistpartiet utanför de egna maktambitionerna.
Men tidsandan talar inte till Ohlys fördel. I söndags kom även senaste opinionsmätningen från Sifo. Den illustrerar den medvind för Alliansen och motvind för de rödgröna som vi har sett sedan SCB:s stora majmätning visade en rödgrön majoritet. Sedan dess har Alliansen tagit över i täten och detta verkar ha förstärkts medan svenskarna njutit av sommarsolen.
Det vara värt att även kasta en blick på den stora bilden, det svenska partipolitiska landskapet. Alliansen leder, de rödgröna jagar och Sverigedemokraterna är en dark horse på alla sätt. Det är relativt jämnt mellan blocken. Men på den ideologiska skalan är det något som händer.
Socialisterna blir allt färre, trots att Mona Sahlin kan bli statsminister i höst om vindarna vänder något. Sifos 36 procent för de två partierna med socialism i partiprogrammet skulle betyda det svagaste stödet för S+V i modern tid. Två tredjedelar av riksdagsmandaten skulle hamna i mitten eller till höger, om vi räknar Miljöpartiet som vänstermitt.
Vi anar konturerna av ett nytt politiskt landskap. Vid en Alliansseger i valet är det bara att börja rita nya kartor. Men även om Miljöpartiet skulle vinna valet åt de rödgröna kan tiden med en socialistiskt präglad politiskt geografi vara historia.
Väljarna må då luta något åt vänster, men inte åt socialismen. Kommande mandatperiod kan alltså vara Lars Ohlys enda chans att få socialisera mera.
Den här utvecklingen, med allt färre socialistiska ryggradsreflexer i väljarkåren, är fascinerande och i mycket ännu outforskad. Vilket blir det första Allianspartiet som på allvar omfamnar potentialen i en liberal ekonomisk politik kombinerad med en icke-auktoritär politisk agenda? Ett landskap där livsstilsliberaler, integritetsförespråkare, entreprenörer, miljövänner och ja även piratpartister kan mötas. Där bör det finnas en hel del väljare, men än så länge är det fritt från etablerade partier.
Ett nytt outforskat politiskt landskap
Sommar är en tid med traditioner, en tid för återknytande av bekantskaper, men också en tid förknippad med önskan om något nytt, något utöver det välbekanta.I söndags talade vänsterledaren Lars Ohly som traditionen bjuder i Gnesta. För partivännerna är det något som numera hör sommaren till. Argumenten är i stort de gamla vanliga. Det nya är att han för första gången verkligen aspirerar på att få sitta i en regering.
Så jobbar vi med nyheter