Ett odemokratiskt jippo
Informationen till oss gräsrötter är i det närmaste obefintlig, vissa samfälligheter har givit ut en folder med namn och ibland med ledamöternas hjärtefrågor. I andra pastorat är det totalt dött, inga valsedlar med aktuella kandidater, inga policy- eller handlingsplaner för den närmaste mandattiden har vi delgivits. Månntro att det finns i vallokalen?
Stiftsfullmäktigekandidaterna går inte att få en samlad bild av vilka de är, ännu mindre vet man vad de vill uträtta. Hur skall jag veta var jag skall lägga min röst eller sätta mitt kryss? Inte ens den ansvarige tjänstemannen på stiftsexpeditionen kunde svara på mina frågor, hur skall då gemene man veta något när han står i vallokalen.
Kyrkans Tidning har en sammanställning på flertalet kandidater till kyrkomötet, där vissa av tidningen ställda frågor besvarades, men inte speciellt utförligt.
Det jag här redovisar är tyvärr dagens sanning och en ganska nedslående sådan. Jag har stor förståelse för att detta val inte berör medborgarna som det borde. Svenska kyrkan har inte råd att hantera sina medlemmar så här illa och att fler och fler väljer att lämna kyrkan är ju helt logiskt som man bäddar får man ligga.
Det är min fromma förhoppning att ansvariga inom Svenska kyrkan på alla nivåer efter valet tar sig en allvarlig fundering på vad det är man egentligen håller på med och varför.
Det är mycket akut att kyrkan inser sitt ansvar och sin plats i samhället, annars är risken uppenbar att den blir en bland många pietetsfulla relikter från en svunnen tid, vars uppgift är överspelad och vars tjänster nyttjas av färre och färre.
Bengt Sandström
Nyköping
Så jobbar vi med nyheter