Om det verkligen var något Socialdemokraterna undrade över i den svenska säkerhetspolitiken så kunde Sahlin naturligtvis ha ställt dessa frågor på Utrikesnämnden, tagit med sig svaren och sedan kallat till presskonferens. Så gjorde hon inte.
Grejen är förstås att S-ledaren redan vet hur det ligger till. Frågorna om Nato är en till intet konstruktivt syftande monolog.
Inte ens den rödgröna oppositionella samlingens utrikespolitiska mallar, som presenterades för en månad sedan, innehåller någon relevant kursändring ur svensk säkerhetspolitisk synvinkel. De rödgröna står bakom EU:s solidaritetsklausul, som säger att varje land ska bistå en medlemsstat som angrips militärt – men säger i nästa andetag att Sverige inte ska ingå i en försvarsallians med ömsesidiga förpliktelser. Så är det också i dag, även om budskapet må vara dubbelt. Den säkerhetspolitik som förs är summan av ett antal kompromisser mellan höger och vänster.
”Vill vi verkligen se svenska Jas-plan i Natoluftrum försvara Natoområden?” frågar Mona Sahlin retoriskt. Ja, eller varför inte norska och danska jaktplan bistå för att försvara svenskt territorium? Svenskt försvar har samövat med Norge och Danmark inom det nordiska samarbetet. Detta underlättar förstås samordning av försvarsinsatser – om olyckan skulle vara framme.
Den svenska säkerhetspolitiken må vara närmast lierad med Finlands, men därefter kommer de nordiska Natogrannarna. I verkligheten har Sverige ett flertal gemensamma intressen med omkringliggande Natoanslutna stater. Genom medlemskapet i EU och Lissabonfördraget har Sverige tydligt ömsesidiga förpliktelser gentemot andra medlemsländer. På så vis kan Sverige sägas vara del av en säkerhetspolitisk allians inom EU.
Gårdagens säkerhetspolitiska skådespel borde ha sågats i samma stund som manuset skrevs. Möjligtvis försöker Mona Sahlin påstå att Sverige inte borde lyfta ett militärt finger om något hotar eller drabbar Estland, Lettland och Litauen. Men genom EU:s solidaritetsklausul, som hennes parti och koalition står bakom, är Sverige likväl skyldigt att bistå.
Det vore dessutom anständigt.
Ett skådespel utan saklig grund
Den svenska alliansfriheten i utrikespolitiken är inte alls så fri från allianser som retoriken emellanåt ger sken av. Därför är S-ledaren Mona Sahlins utspel om att regeringen har närmat sig Nato en uppvisning i skenhelighet.Sverige är inte medlem i Nato. Men Sverige ligger så nära det går – utan att vara med. Det man önska är att vi har politiker som erkänner detta på ett tydligare sätt.
Så jobbar vi med nyheter