EU och Bodström pillar i andras privatliv

Om du som medborgare vill ta del av några samtallistor från exempelvis regeringskansliet, en folkvald institution med garanterad insyn, kan Göran Persson som statsminister välja att sudda bort en del eller hela listan. Det känsliga ska ingen få se. Myndigheten har rätt till sekretess.

Annat är det numera med dina egna telefonsamtal, dina sökningar på Internet eller din epost till vänner och bekanta. Genom en allians mellan de två största grupperingarna i EU-parlamentet - de konservativa och socialisterna - har man beslutat om gemensamma regler för att lagra telefon- och eposttrafik. Operatörer är skyldiga att spara alla uppgifter om alla, under en viss tid. Integriteten välts över ända. Svenske justitieministern Thomas Bodström har ogenerat drivit frågan. Du behöver inte vara misstänkt för något brott, du registreras ändå. Snart ska svensk lag också följa samma linje. Men Bodström borde inte pilla i oskyldiga människors privatliv.
Våra lagar har utgått från att människor inte ska granskas eller kontrolleras om de inte är misstänkta för något brott. Den principen kastas nu åt sidan. Är detta då så allvarligt? Om man är oskyldig till terrorism och inte är med i något kriminellt gäng så har man ändå inget att oroa sig för, väl? Så enkelt är det inte. Har man en gång börjat pilla på grundläggande principer, är steget inte långt till att göra det lite till och lite till.

Den nya lagen kommer inte heller att vara särskilt verkningsfull mot just terrorister och yrkeskriminella. Resursstarka skurkar har alla möjligheter att kringgå kontrollerna. Följden blir enbart en massiv övervakning av de egna medborgarnas vardag. I den här frågan borde den borgerliga Alliansen tala med en röst. Men det är bara centerpartiet och i viss mån moderaterna som vågat ta ton för rätten till integritet. Man kan vara både hård mot brottslighet och freda människors privatliv.

Valrörelsen kommer att handla om hur arbete och välstånd skapas och om vänsterkoalitionen eller Alliansen är det mest trovärdiga regeringsalternativet. Men den borde också handla om varje människas rätt till en privat sfär, om att ha goda vänner och mänskliga kontakter som staten inte har med att göra. Socialdemokraterna betraktar idag frågan som oväsentlig. Det är den inte. Den är intimt förknippad med demokrati, rättvisa och om samhället ska grunda sig på de många individernas gemenskap eller bara en stor stark stat.