– Det här är unikt i Sverige. Det finns en oändlig möjlighet i det här. Allt kommer inte att hända på en gång, men det kan få stora effekter.

Det säger Anneli Carlén, nyanställd på Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund, just för att arbeta med jätteprojektet.

Det omfattande projektet är värt flera hundra miljoner kronor, sträcker sig över drygt sju år och innebär ett helt nytt sätt att arbeta. Målet är att vi ska få åar, sjöar och kustvatten utan miljögifter och övergödning och med gott om fisk och andra vattenlevande växter och djur, det vill säga nå god vattenstatus, enligt EU:s vattendirektiv.

Det här är unikt

Till en början kommer mycket fokus att ligga på Kilaån. I Kiladalen finns många engagerade lantbrukare som redan har jobbat för att minska de näringsämnen som rinner ner i ån från jordbruksmarken och bidrar till övergödningen av både ån och Östersjön.

– De är jätteduktiga i Kiladalens vattenvårdsförening. Lantbrukarna där är väldigt aktiva och det är de lite kända i Sverige för. Därför jobbar vi vidare där, säger Anneli Carlén.

Förhoppningen är att arbetet med Kilaån kan tjäna som ett gott exempel för andra att följa, både nationellt och internationellt.

Anneli Carlén hoppas att även Nyköpingsån kommer att ingå, men då krävs det att Nyköpings kommun är med på tåget. I dag är vattenstatusen dålig i Nyköpingsån, enligt EU:s vattendirektiv, eftersom fisken inte kan vandra.

– Där är det till exempel tokstopp, säger hon och pekar på dammluckorna i Fors.

Inom projektet skulle Nyköpingån kunna göras mer tillgänglig, med åpromenad som vandringsled, strömmande vatten och fisk som kan vandra fritt i ån.

– Men det behövs ett intresse från kommunens sida för att göra något. Det går att göra på olika sätt med små medel, men vi hoppas att kommunen vill göra lite större projekt än bara det nödvändigaste.

Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund är en av flera organisationer som driver delprojekt inom det stora projektet, kallat Life IP Rich Waters. Förbundet kommer att samarbeta med bland andra lantbrukare, kommuner och universitet.

– Vi vill få i gång processer överallt.

Medfinansiering ska sökas från många håll, exempelvis Lova-pengar och Lona-pengar via länsstyrelsen.

– Vi tror att vi kan dubbla projektsumman tre gånger med kompletterande åtgärder.

Svårt för Sverige att nå vattenmål

Enligt EU:s vattendirektiv skulle god vattenstatus från början vara nådd år 2021, men det sköts fram eftersom det var i princip omöjligt för Sverige att nå det målet. Här finns mycket vatten som dras med problem med övergödning, försurning och miljögifter. Nu gäller i stället året 2027.

Vi har levt i överflöd

– Vi har väldigt mycket vatten i Sverige och koncentrerade jordbruksmarker på vissa ställen. Exempelvis Spanien som har vattenbrist har varit duktiga på att förvalta det vatten som finns. Vi har levt lite i överflöd av vatten, säger Anneli Carlén.

Tanken i projektet är att nå bättre resultat genom att ta ett helhetsgrepp över ett helt avrinningsområde, med alla åar och sjöar som hänger ihop i samma system utan att kommun- och länsgränser är i vägen.