Europa och Afrika har behov av varandra

Jag kommer att betona vikten av demokrati, mänskliga rättigheter och att bekämpa korruption som grund för att få fungerande samhällen, sade statsminister Fredrik Reinfeldt inför Europa-Afrika-mötet i Portugal. Korruption, övergrepp och våld finns i överflöd i den socialistiska diktatur som Robert Mugabe styr i Zimbabwe, ett samhälle som fungerar allt sämre. Även om EU:s ledare med kraft och intensitet kritiserade fasorna i Zimbabwe på mötet, så ger det ändå ingen förklaring till varför en egensinnig och blodtörstig diktator, som predikar hat mellan Afrika och Europa, ska vara välkommen i dessa sammanhang. Inget kommer att förändras till det bättre i Zimbabwe så länge Mugabe är kvar vid makten.

Storbritanniens premiärminister Gordon Brown stannade hemma i protest. Hans land är det som Mugabes agitation främst riktar sig mot, den forna kolonialmakten. Den socialistiska despoti som styrs med järnhand av Robert Mugabe spelar på minnet av den brutala koloniala rasismen - inte minst för att dölja de akuta nutida problem som tillkommit. Hans politik har raserat landets ekonomi. Zimbabwe har gått från matexport till underskott och galopperande inflation. Bara Mugabes närmaste har gynnats eller, helt enkelt, gynnat sig själva.

Afrikas lidanden under kolonial rasism kan aldrig suddas ut. Men bitterheten över historiens oförätter kommer aldrig att ge Afrika en skjuts in i framtiden. Att en dominerande önskan på mötet var att lämna kolonialismen bakom sig är sålunda fullt förståelig. För Afrika och Europa har behov av varandra, inte bara för att lösa flyktingproblematiken på ett anständigt sätt. Detta kräver att Afrikas ekonomier utvecklas åt rätt håll. Europa har föga eller inget att vinna på högre murar mot södern.

Afrika är sannolikt nästa kontinent att nå ett betydande ekonomiskt uppsving som en följd av globaliseringen. Det kräver att ett antal nyckelregioner förmår att visa vägen. Och visst finns det enorma hinder. Diktaturer som Mugabes är ett exempel, andra är den ytterst svaga infrastrukturen, den extrema fattigdomens alla följder samt ett flertal våldsamma konflikter och/eller inbördeskrig. Trots det har Afrika en stor tillväxtpotential och Europas stater ett stort egenintresse av att delta och få del i den utvecklingen när den väl kickstartar. Annars kanske USA och Kina hinner före.

Det är därför upp till Europas stater att bejaka och stimulera till frihandel och kunskapsutbyte, i stället för handel styrd av den rike mannens höga murar.