I nära tio år har kommunerna haft en skyldighet att erbjuda medling när unga begår brott. Tanken är att ungdomen ska möta den som utsatts för brottet för att förstå hur det påverkat henne eller honom. Brottsoffret ska i sin tur få hjälp att bearbeta de känslor och obehag eller skräck som brottet har fört med sig. Medling anses ha brottsförebyggande effekt.
I Nyköpings kommun är det ungdomsstödjarna som ska medla. Men det händer nästan aldrig.
– Det är synd eftersom medling kan ge stora vinster. Det är ett sätt att gå vidare och lära sig något av det som hänt. Men vi får inte in några uppdrag från polisen, säger ungdomsstödjaren Maria Ulvenhag.
Urban Schill, polisens särskilda utredare av ungdomsbrott, bekräftar att polisen mycket sällan lämnar över medlingsuppdrag till kommunen. Och det finns förklaringar, säger han.
– Vi ska ta upp det vid förhören. Vi kanske missar att ställa frågan ibland men framför allt beror det på att ungdomarna nekar till brott och då är det svårt att komma vidare, säger han.
Umeåforskaren Maritha Jacobsson har granskat hur medlingen fungerar i landets kommuner och konstaterar i en intervju med TT att medlingen är på väg att dö bort i många kommuner och det skulle behövas en nationell samordning av medlingar.
– Ska vi ha medling får man väcka liv i det och se till att det blir bra. Annars är det lika bra att vi slutar, säger hon.