Färre tonåringar än befarat drogar sig
Det är färre Nyköpingsungdomar i yngre tonåren än befarat som använder droger. Den glädjande noteringen gör socialtjänsten men oroas samtidigt av att det finns en grupp vuxna ur olika invandrargrupper som använder tunga droger och som inte socialen når.
Denna dammsugning av missbrukare och befarade missbrukare från tretton år och uppåt har resulterat i ett antal siffror där det finns namn bakom varje siffra. Rapporten (som inte redovisar några namn) bygger alltså inte på antaganden utan på individer som alla är bekanta av socialtjänsten även om de inte är aktuella för åtgärder. Kartläggningen omfattar cirka 230 personer.
Det här är bra, säger Lars Ask, avdelningschef för socialens missbruksavdelning, för vi kan visa på omfattningen av missbruket och vi har en identifikation på personerna.
Utanför rapportens siffermaterial finns ett mörkertal som är större ju äldre personer det handlar om. Men för ungdomar som fortfarande är omyndiga och går i skolan finns knappt något mörkertal att tala om eftersom skolan har sin egen kontroll på ungdomarna, inte minst när det gäller skolk.
Därför kan Anne Marie Wallin i socialtjänstens fältgrupp vara tämligen säker på att uppgifterna om hur många i åldrarna 1320 som använder droger stämmer. Det är en tjej och 17 killar. Flertalet i gruppen är kriminella. Siffrorna är lägre än befarat.
Det är jätteskönt att se och det är positivare än vad vid trodde, säger hon.
I samma åldersgrupp har fältgruppen identifierat vilka som ligger i riskzonen att gå in i ett missbruk. Det är 17 tjejer och 18 killar. Hälften är inte aktuella på socialen.
De som ligger i riskgruppen har kanske provat droger och de har ett umgänge som oroar. De söker en grupptillhörighet och kan lätt hamna i grupper med extrema åsikter, säger Anne Marie Wallin.
Ungdomarna i riskzonen mår dåligt, de umgås ofta med missbrukare och de skolkar mycket. Det är lättare att räkna deras närvaro än frånvaro i skolan.
Åtskilliga av tjejerna hejdar sig ändå och söker sig tillbaka till sina familjer. Det har mycket att göra med mognad men även med stöd från föräldrar och samhället. De ungdomar som har ett föräldrastöd klarar sig nästan alltid.
Oroande är att i gruppen tyngre missbrukande vuxna mellan 21 och 30 år finns trettio personer ( av totalt 60) som inte har någon kontakt med socialen. De flesta i den gruppen kommer från olika invandrargrupper.
De söker inte hjälp utan är avståndstagande till myndigheter och det är bekymmersamt för vi skulle kunna hjälpa dem om vi bara fick kontakt, säger Lars Ask.
Så jobbar vi med nyheter