Att inte låta Alliansen regera i orubbat bo, tjänar Sahlins syften. Hon efterlyser därför en majoritetsregering. Det skulle bryta blockpolitiken och göra Sverigedemokraterna till en icke-faktor i riksdagen. Men den enda logiska konstellationen är de fyra Allianspartierna plus Miljöpartiet. Så vad menar S-ledaren? Hur länge varar ”tills vidare” som Sahlin sade om det rödgröna samarbetets framtid?
Vi håller ihop, svarar hon, men med fler brasklappar än tidigare. Miljöpartiets hittills aggressiva avståndstaganden från ett samarbete med regeringen kan bero på att språkrören känner sig bundna till det personliga samarbetet med Mona Sahlin - och då även Socialdemokraterna.
Därmed uppstår frågan om Sahlin nu gav Miljöpartiets språkrör grönt (!) ljus för att diskutera regeringssamverkan över blockgränsen. Om än subtilt framfört. Hon efterlyste en majoritetsregering i Ekots lördagsintervju och beskrev lite senare Miljöpartiet som ett parti redo att ta ansvar.
Ur ett maktperspektiv behöver Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna inte Miljöpartiet så förtvivlat att de är tvingade att köpslå om allt. Det går att regera i minoritet, vilket Socialdemokraterna tidigare har bevisat. Om man tål att få stryk i en och annan sakfråga.
Men för Alliansen vore ett säkrat majoritetsunderlag värt en och annan uppoffring och Miljöpartiet funderar garanterat på hur mycket inflytande man kan få för att matcha sina väljarframgångar. I politiken väger resultat tungt.
Samtidigt kan de långsiktiga effekterna av en Alliansen-miljöpartiet-regering likväl bli besvärliga för Socialdemokraterna. Moderaterna och Miljöpartiet är valets vinnare, på var sin sida av blockgränsen. I Miljöpartiets fiendebild står Moderaterna i fokus. I Moderaternas argumentation bildar MP en tacksam kontrast till tillväxtpolitiken. Än så länge.
Men om M och MP lär sig samarbeta kan det utvecklas till en ny konstellation i mittenpolitiken. Då riskerar både Socialdemokraterna och något Alliansparti att bli sittande med Svarte Petter.