– Det är livsfarligt att sitta, därför säger man att sittandet är den nya rökningen. Det har alltid varit farligt att sitta, men vi har aldrig suttit så mycket som nu, säger Mai-Lis Hellenius.
Hon är professor i allmänmedicin på Karolinska institutet med inriktning mot att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Hennes forskning visar att den korta bensträckaren, eller bara att helt enkelt ställa sig upp, är ett väldigt effektivt sätt att förbättra sin hälsa. Bara genom att stå upp och jobba vid datorn ökar kaloriförbrukningen markant.
– Genom att stå och jobba kan man gå ner så mycket som 10 kilo på ett år. När vi sitter på en stol kopplar vi ur de största muskelgrupperna vi har, de i lår och rumpa. Huksitter man däremot, som man gör i många asiatiska länder, så är musklerna aktiverade hela tiden. Så fort vi ställer oss upp aktiveras musklerna och blodkärlen, därför bör man ta en kort bensträckare varje halvtimme.
I Eurobarometern 2014 kartlades 28 000 européers rörelsevanor och svenskar toppar listan när det gäller planlagd motion, men vi är också bland de som sitter mest av alla. I internationella studier ser det ännu värre ut. Nordeuropéer sitter mest i världen, till och med mer än de bilälskande nordamerikanerna. En del av förklaringen kan vara kan vara mörkret och kylan, vilket gör att vi är mycket inomhus. En annan del av förklaringen är att både Sverige och Finland, två av de länder som enligt studien sitter mest, tillhör de nationer som kommit längst när det gäller datorisering. En utveckling som också har en baksida.
– Vi pratar om "skärmsjukan", vi är omgivna av små och stora skärmar från telefon till tv. Det som är mest oroväckande är att stillasittandet gäller alla åldrar, även små barn. Det finns Ipad-pedagoger på dagis i treårsgrupper och när jag pratar om att det inte är bra för barnens hälsa, då får jag till svar att de unga som snabbt lär sig att använda våra IT-hjälpmedel är de som klarar sig bra i skolan och att det är de som får jobb, säger Mai-Lis Hellenius.
Men det argumentet håller inte menar hon, eftersom stillasittande också gör att inlärningen blir sämre. När blodcirkulationen minskar i kroppen innebär det även att flödet minskar i hjärnan. Blodförsörjningen till hjärnan ökar vid fysisk aktivitet, men kanske ännu viktigare är bildningen av tillväxtstimulerande faktorer som alltså produceras både i hjärnan och i musklerna, och från musklerna transporteras till hjärnan med blodet.
– Det har kommit mycket ny forskning om blodflödet och hjärnan som visar att så fort du aktiverar blodflödet i dina muskler så börjar det produceras proteiner i musklerna som har en antideppresiv och stimulerande effekt. Det händer massor av saker i kroppen som påverkar hjärnan och det sker direkt. Att så många unga mår psykiskt dåligt i dag beror inte bara på arbetslöshet och höga krav i skolan utan handlar också om sittandet, säger Mai-Lis Hellenius.
Vardagsmotionen måste uppvärderas och det är något som måste genomsyra hela samhället, annars kommer det att sluta illa, menar hon.
– Det är muskelaktiviteten i sig som är det viktiga. För rörelsehindrade finns det rörelser man kan göra liggande, säger Mai-Lis Hellenius.
Det är heller aldrig försent att börja med nya bättre vanor. I ett forskningssamarbete mellan Hellenius forskargrupp och universiteten i Uppsala och Umeå studerades hur en grupp nyblivna pensionärer påverkades av att bryta stillasittandet. Pensionärerna var 68 år och hade alla övervikt och bukfetma.
– De blev både smalare och fick bättre blodfetter. Men det som var mest spännande var att forskningen också visade att det går att förlänga våra telomerer genom att resa oss upp, berättar säger Mai-Lis Hellenius.
Telomerer är ändarna på kromosomerna i cellkärnan som styr vår förmåga att reparera vårt DNA. De krymper under vår livstid och man har tidigare trott att de inte går att förlänga igen. I Studien syntes däremot inte något samband mellan telomerförlängning och träning eller motionerande. De korta bensträckarna är alltså en tydlig hälsofaktor i sig. Och det kräver ingen dyr utrustning för att börja.
– Men vi behöver bli påminda. En halvtimme går fort när man sitter framför datorn och jobbar med något. Det finns appar att ladda ner till hjälp, eller sätt en vanlig äggklocka, tipsar Mai-Lis Hellenius.
För att bekämpa stillasittandet måste vi ändra många av våra vardagliga mönster och etablerade vanor. Där har skolan och arbetsplatserna ett stort ansvar för vilka möjligheter som finns inbyggda i arbetspassen, tycker Mai-Lis Hellenius.
– Det räcker inte att arbetsgivare ger sin personal ett gymkort, man måste ha en arbetsmiljö som uppmuntrar till korta bensträckare.
Mycket handlar om etablerade mönster för hur saker ska gå till. Istället för att sitta still och prata i ett mötesrum börjar nu en del använda sig av en mötesform som var populär redan bland filosofer i det antika Grekland. Nu kallas det "walk and talk", möten där man pratar under en promenad.
– En skolläkare berättade för mig att eleverna öppnar sig för henne direkt vid första mötet när de är ute och går. Men många tycker att det är konstigt med "walk and talk", det ses inte som att man har ett riktigt möte för att man inte sitter vid ett skrivbord. Där måste vi ändra på hur vi ser på saker, säger Mai-Lis Hellenius.
Även synen på vad som är avkoppling och vila måste förändras. För rörelse kan, även om det låter bakvänt, vara en avkoppling. Idag arbetar de flesta av oss mer med hjärnan än med kroppen, vilket gör oss trötta även om vi inte ansträngt oss fysiskt. Mai- Lis Hellenius vill slå ett slag för att uppvärdera den gamla hederliga kvällspromenaden för att varva ner och bli av med stress och sömnproblem.
– Vi är jättetrötta när vi kommer hem och sjunker ner i soffan. Men egentligen är det inte det vi behöver. Kvällspromenaden ger en annan form av vila. Idag vilar vi bäst i någon form av skön rörelse som vi tycker om, då återhämtar vi oss mycket snabbare.