Flygets gossen Ruda
Lördagens eko-intervju med O´Leary bekräftade återigen den bilden. Om konkurrenterna hade han inte mycket gott att säga och facket kunde lika gärna dra åt helvete. Det är svårt att tro att det bakom den ruffa och ohyfsade fasaden döljer sig en person med både god uppfostran och en hög utbildning. O´Leary förklarade själv att han spelar pajas av ett enda skäl, för att slippa betala dyra reklampengar för att marknadsföra flygbolaget. Så länge O´Leary fortsätter att vara en gyckelmakare och skälla ut facket fyller han nyhetsspalterna och ger företaget gratis reklamutrymme. Att erbjuda sina kunder lägsta möjliga biljettpris genom att ta bort så mycket av kringkostnaderna som möjligt är precis vad Ryanairs affärsidé går ut på.
Michael O´Learys framgångskoncept är att tänka okonventionellt. Företaget säger sig dock inte konkurrera med låga löner, snarare tvärtom. Man anlitar inte bemanningsföretag för att det blir billigare utan för att det ökar flexibiliteten i företaget. Och alla har samma lön oavsett om personalen kommer från Lettland eller Sverige. Men att skriva kollektivavtal, som facket kräver, har man inga planer på.
Så länge Ryanair ger vanliga inkomsttagare möjlighet att resa, arbeta och möta människor i en värld som tidigare var sluten och tillgänglig enbart för de välbeställda, kommer företaget fortsätta att gå bra.
Men det kan aldrig vara ett självändamål att ha dåliga relationer med facket, samtidigt som utvecklingen borde ge fackföreningsrörelsen en rejäl tankeställare.
Så jobbar vi med nyheter