Folkets dom är hård men rättvis

Kungen och Lotte Knutson får höga betyg. Medan Göran Persson och Laila Freivalds får förödande kritik. Det normala i en nationell krissituation är att människor lägger allt förtret åt sidan och sluter upp bakom sin ledare. Men när Sverige drabbades hårt av flodvågskatastrofen reagerade medborgarna tvärtom. Det visar en stor undersökning av svenska folkets reaktioner efter tsunamin, som Demokratiinstitutet har gjort på uppdrag av Krisberedskapsmyndigheten. Statsministern som inte ville bli störd under sin julledighet och utrikesministern som gick på teater, alltmedan resebyråerna förtvivlat försökte bringa ordning i kaos, får klart underkänt.
Det krävs inga ingående analyser för att förklara det. Bilden är att det satt någon högst upp med en maktpinne som alla myndighetspersoner satt och väntade på skulle ge klartecken innan de vågade agera. Svenskarna uppfattade hur andra regeringar snabbt var på plats och tog hem sina nödställda, skadade och omkomna medborgare. Insatserna i Sverige dröjde.
Sverige har en decentraliserad myndighetsprganisation. Det förutsätter att någon har ansvar för helheten. Men ingen, inte ens statsministern, tyckte att det var hans ansvar.

En framgångsrik krishantering bygger på tillgång till information och att alla inblandade har samma verklighetsbild. I Sverige var det medierna som fick ta på sig den uppgiften. I det läget blev det än mer absurt när utrikesministern skyllde på mediernas rapportering för att hon inte var tillräckligt ivrig att ta reda på hur regeringen kunde hjälpa till för att komma medborgarna till undsättning.
När en kris ska hanteras är det viktigt att använda de rätta orden och visa den rätta attityden. Regeringskansliets attityd var att, om resebyråerna hade tagit turisterna ända till Thailand så fick de också ta dem därifrån. Plötsligt sträckte sig regeringens ansvar inte längre än till Sveriges gränser. Det var som om internationaliseringen inte existerade, i alla fall inte längre än till det diplomatiska minglet vid ambassadernas cocktailpartyn.

Undersökningen visar att svenska folket känner ett uppenbart behov av ansvarsutkrävande.Erfarenheterna visar dessutom att det är närmast omöjligt att reparera förtroenden som har brustit i en krissituation. Med denna vetskap kan inte socialdemokraterna gå in i valrörelsen 2006. Göran Persson har klargjort att han inte tänker gå. Men det är svårt att tro att Laila Freivalds kommer att spela en roll i det politiska skeendet i fortsättningen.