Folkpartiet leker farligt nära elden

I tidningarna läser vi då och då om våldtäktsmål, människohandel och rån begångna av utlänningar. Att det inte handlar om svenska medborgare förstår vi genast när man läser att påföljden är fängelsestraff, följt av utvisning ur landet. Mot den bakgrunden är det märkligt att folkpartiet, som i går presenterade ett 25-punktsprogram för en ny integrationspolitik, valde att lyfta fram just kravet på utvisning av fängelsedömda utlänningar.

Det är inte svårt att känna sympati för folkpartiets förslag om permanent återreseförbud för personer dömda för våldtäkt, hedersmord, könsstympning och arrangemang av barnäktenskap. Något som redan sker i dag. Skillnaden är att folkpartiet vill att grövre brott ska leda till utvisning med automatik. Men inte heller Mauricio Rojas, som har lett arbetet med integrationsprogrammet, anser att man kan skicka ut folk urskillningslöst ur Sverige utan hänsyn till vilket land personen kommer ifrån, familjeförhållanden och andra humanitära principer. Poängen verkar vara att det svenska samhället ska ta i lite mer än det redan gör mot utlänningar som begår brott.

Tråkigt nog hamnade de övriga punkterna i skymundan som beskriver hur illa läget är i utanförskapets Sverige. Folkpartiet bidrar med konkreta förslag till åtgärder som exempelvis att inrätta solidaritetsbanker, avidentifiera jobbansökningar och avskaffa den diskriminerande turordningsregeln för personer under 50 år. Att frigöra hushållsnära tjänster och koppla ett jobbkrav till försörjningsstödet är andra förslag som är värda större uppmärksamhet.

När det svenska folkpartiet vill framhålla hårdare tag mot invandrare ligger det nära till hands att dra paralleller till andra liberala partier i Europa. De tyska liberalerna har beskyllts för att fiska röster bland antisemiter och i Danmark blev för några år sedan venstre det största partiet med invandringsfientliga paroller. Folkpartiets integrationspolitik kan visserligen inte mäta sig med socialdemokraternas, som vill stänga gränserna och kasta ut apatiska barn ur landet. Men folkpartiet visade redan inför förra valet, då Lars Leijonborg framgångsrikt lanserade språkkrav för invandrare som vill bli svenska medborgare, att man har en instinkt för politikens underströmmar. Ett liberalt parti som vill befrämja integration borde ägna sig mer åt det som ska införlivas än det som ska kastas ut.