Folkrörelse i Alliansen
Centerpartiet är ett parti i rörelse, en organisation som vill stå bredare i samhällsdebatten. Men det är ingalunda en rörelse in på orörd mark. Det är bekanta tongångar från Thorbjörn Fälldins tid, ett centerparti som frodas i borgerligt sällskap och inte längre velar mellan blocken. De värden som Fälldin stod upp för är också huvudingredienserna i det centerparti som Maud Olofsson leder in i framtiden. Det är ett centerparti som stärker självförtroendet, en folkrörelse som står upp för att det ska löna sig att arbeta, att man ska kunna leva på sin lön.
Representanter för den rådande politiska makten, som LO-basen Wanja Lundby-Wedin eller arbetsmarknadsminister Hans Karlsson, försöker blanda bort korten genom att anklaga centerpartiet för att överge sina folkrörelserötter. De inbillar sig på fullt allvar att folkrörelse är synonymt med socialism. Då är det inte konstigt att de inte fattar poängen när centerpartiet rakryggat står upp för arbetslinjen.
Det är en styrka att veta var man hör hemma, då är det lätt att vara tydlig med vad man vill förändra. Visst går det att kalla det för kaxighet, men det kan lika gärna stavas trovärdighet. Alliansen behöver folkrörelsepartiet centerpartiet och centerpartiet behöver alliansen. När de övriga tre partiledarna i Allians för Sverige igår gästade centerstämman på Chinateatern möttes de av stående ovationer.
Olof Jonmyren
politisk redaktör
Så jobbar vi med nyheter