För enkelt att enbart skylla på grundskolan

Gymnasieskolorna underpresterar. En 225:e plats bland 290 kommuner är inget de ansvariga för och de anställda vid gymnasieutbildningarna i Nyköping lär skryta med (SN 7/10).
Tvärtom, det är ett allvarligt hinder för utveckling och tillväxt i sydöstra ­Sörmland.

Övrigt2010-10-08 05:00

Det är alltså inte förvånande att Länsstyrelsens omskrivna attitydundersökning (2008) exempelvis visar att unga kvinnor och högpresterande elever i stort helst bara vill härifrån. Unga män utan vidareutbildningsambitioner är de som helst vill bli kvar där de är.
Om inte huvudstadsområdet hade varit en så pass tung inflyttningsregion, hade vi kunnat tala om en Pajala-problematik.
Utbildningskvaliteten är A och O. Ett antal åtgärdsprogram är redan på plats. Resultat och kompetens måste höjas, utbud och arbetsmetoder vässas. Annars får östra Sörmland svårt att locka kompetens, att tillvarata och förädla uppväxande generationers kunskaper och drivkrafter i konkurrens med andra.
En liten tröst må vara att Gnesta kommun placerar sig på åttonde plats i landet sett till andelen elever som två år efter avslutad gymnasieutbildning har etablerat sig på arbetsmarknaden.
I Nyköping har grundskolans brister debatterats flitigt. En bieffekt av förslaget om en omfattande omorganisation av skolorna.
Grundskolans problematik kan dock aldrig tillåtas vara hela svaret på frågan om gymnasieskolans bristande kvalitet. För oavsett om eleverna har höga eller låga meritvärden med sig från grundskolan, bör gymnasieskolan kunna garantera att eleverna presterar bättre när de slutför sina gymnasieprogram. I sammanhanget finns utvecklingsmål, men de ser svåra ut att nå till 2012.
Det är inte allt som är nattsvart. De olika gymnasieprogrammen skiljer sig åt i fråga om meritvärden och andelen som slutför sin utbildning. Vissa går hyfsat, andra sämre. Slutsumman är problematisk. Varken i Nyköping, Gnesta, Oxelösund eller Trosa når eleverna ens upp till betygsgenomsnittet i landet.
Skolans uppdrag är att garantera varje elev en ärlig chans att maximera sina kunskaper och färdigheter inför fortsatt utbildning och väntande yrkesliv. Vägarna till högre utbildning är snårigare i Sörmland än i många andra län. Det krockar med den utåtriktade bilden av strategiskt välbelägna kommuner i tillväxtmotorn Mälardalen.
I slutänden kan detta inte betraktas som annat än icke godkänt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om