USA har sedan flera år tillbaka tillgång till dessa uppgifter. Men nu ska avtalet förnyas och permanentas, vilket ger EU ett utmärkt tillfälle att syna informationsutbytet i sömmarna. Därför är det utmärkt att EU-parlamentet med stor majoritet sade nej till att godkänna ett tillfälligt avtal i väntan på ett permanent. Liberaler, socialdemokrater, vänstern och de gröna var emot – och den konservativa gruppen var splittrad.
Sverige stressade igenom avtalet under senaste ordförandeskapet. Det är inte något som man bör stoltsera med i efterhand. EU-parlamentets kritik är vass och välförtjänt. Nya EU-kommissionären Cecilia Malmström får bära en del av kritiken, både i sin forna roll som EU-minister under det svenska ordförandeskapet och sin nya som kommissionär. Som liberal borde hon snarare känna viss lycka över uppläxningen.
Som Lena Ek, Centerns Europaparlamentariker, skriver på sin blogg: ”Det här är ett avsteg från en europeisk rättstradition som bygger på att individuella tillstånd krävs för att utreda misstänkta brottslingar”. Den traditionen bör vårdas av EU, liksom den bör vårdas av Sverige. Även om så inte har varit fallet.
Att bekämpa terrorism kan aldrig bli samma sak som att säga till medborgarna att de inför statens, EU:s och USA: s ögon saknar en skyddad privatekonomisk sfär.
Det borde vara en självklarhet att statsmakter inte ska ägna tid, kraft och resurser åt att utan misstanke om brott, granska familjen Björks, Mohammads eller Sanchez elektroniskt överförda tusenlappar till sonen eller dottern som studerar i USA.