KU är inte en snabbinstans, tvärtom. Tanken är att det ska ha tid att noggrant granska varje ärende. Affären blir inte mindre skandalös för att den synas i ordinarie tid, det vill säga nästa vår. Den blir inte mer skandalös om den skulle snabbgranskas. Det är synd om jakten på rubriker skulle få företräde.
Det här är en urladdning mellan partier som alla känner sig felaktigt beskrivna. Miljöpartiet vill framstå som extra mycket emot vapenexport – sedan det visat sig att man suttit med som alla andra partier. Det är klart det känns bistert när skarpladdad kritik förvandlas till lösplugg.
Regeringen vill i sin tur framstå som regelverkets mest trogna anhängare, möjligen med undantag för Folkpartiet som vill vara emot men för. Moral är bra, men regler är regler.
Socialdemokraterna verkar mest tycka att allt är besvärande och kommer undan genom att ducka. Den nye S-ledaren Stefan Löfven har annars varit en varm försvarare av försvarsindustrins intressen som Metallbas. Det är samtidigt märkligt att ingen talat med förre statsministern Göran Persson i frågan. Han bör veta det mesta om varför avtalet en gång slöts med Saudiarabien och vad som avhandlades bakom kulisserna.
Det är bra att vi fått en omfattande debatt om vad Sverige säljer i form av vapen och annan försvarsteknologi – och till vilka stater. Mindre bra är att det snabbt blev mer skandalsökande än ärligt argumenterande.
Det smartaste som regeringen kan göra nu är att se till att utredningen om ett demokratikrav för vapenexport kommer till stånd. Bara avgränsningar och syfte bör bli en utmaning för den majoritet som inte vill avskaffa det militära försvaret och försvarsindustrin.