När sökjättens personal väl kommer fram till The Googleplex erbjuder deras arbetsgivare gratis mat, gratis tvättmöjligheter och friheten att en dag i veckan jobba med helt egna projekt. Det är ingen slump att Google rekryterar elitstudenter från hela världen.
Urvalsprocessen innehåller ofta fler än tio intervjuer – men kandidaterna som väl kommer innanför dörren, får i princip obegränsad frihet. I sin nya bok Google-koden (Weyler förlag) sammanfattar journalisten Andreas Ekström miljön: ingen annanstans är chansen lika stor att möta personer som är världsledande i sina yrken, som i Googles matsal.
Googles lekfulla, poppiga image är lätt att imponeras av. Men på mindre än 15 år har Google blivit en maktfaktor så mäktig att företaget – på gott och ont – kan driva en egen utrikespolitik mot diktaturer som Kina. Vinstmarginalen ligger stadigt runt 30 procent och företagets 20 000 anställda har 150 miljarder kronor till sitt förfogande att satsa i nya innovationer.
I Sverige är Googles ställning på nätet helt dominerade. Drygt 90 procent av våra internetsökningar görs på Google. Utöver sökmotorn kontrollerar Google mailtjänsten Gmail, bloggverktyget Blogger och världens största tv-kanal Youtube.
Men i affärsidén ingår inte bara Googles demokratiska mission att sortera och katalogisera information. Den som bjuder in sina vänner till kräftskiva med hjälp av Gmail, kan räkna med att få reklam för kräftor på sin datorskärm.
Den som behöver hjälp med att hitta till kräftskivan, kan gå in på Google maps och få en vägbeskrivning. Den som inte kan komma på festen, har möjligheten att se hur nya huset och trädgården ser ut i Google streetview. Inte ens om kräftskivan är på en isolerad ö ute i skärgården kommer man undan Google satellite.
Och under tiden scannar Google vidare. Det senaste uppmärksammade projektet är Google books. Ambitionen är att världens alla böcker ska finnas några datorklick bort. The Googleplex ingenjörer håller i skrivande stund på att bygga det nya, digitaliserade biblioteket i Alexandria.
Det är svårt att ifrågasätta grundarna Larry Page och Sergey Brins drivkrafter. Page och Brin tillhör en ny generation vetenskapsmän, som funnit sin livsuppgift i att sprida information. Ändå finns något olustigt över Googles maktställning.
Om Google varit en stat hade liberaler ifrågasatt deras uppdrag för länge, länge sedan.
För Google bestämmer i princip vilken information du och jag kan söka efter. Samtidigt sätts vår integritet – även om syftet är ett annat – på undantag. Trots att Larry Page och Sergey Brins ursprungliga idé var att syngliggöra information, är konsekvensen idag att vi själva är synliggjorda. Vem som helst går att kartlägga med några sökningar på Google. Och den som inte finns på sökmotorn, finns inte över huvud taget.
När den svenska it-entreprenören Ted Valentins sajter inte längre var sökbara på Google försvann i princip alla hans besökare. I en intervju med Andreas Ekström lyckas Valentin sätta fingret på Googles makt över våra liv: ”för mig har Google större makt än staten. Hamnar man i konflikt med staten, kan man i värsta fall lämna landet. Med Google finns inget riktigt alternativ”.
Å andra sidan kan vi trösta oss med att väntan på bussen snart är ett minne blott.