På mark där det tidigare har funnits plantskolor och handelsträdgårdar har det i dag byggts hus, i många fall villor. När länsstyrelsen i Sörmland identifierar på vilka av dessa områden det finns risk för att gamla gifter finns kvar har det skapat oro bland fastighetsägarna.
— Vi har fått starka reaktioner från ganska många. Folk ringer oss och undrar om deras fastighetsvärde påverkas. Jag förstår att det skapar oro och att det här är problematiskt, säger Göran Olsson, miljövårdsdirektör på länsstyrelsen.
— Det finns de som undrar: "Vilken barnfamilj vill köpa min fastighet?"
På en del plantskolor och handelsträdgårdar som drevs under en viss period är det troligt att DDT och andra bekämpningsmedel som i dag är förbjudna har använts. Exempelvis DDT bryts ner långsamt och det finns risk att det finns kvar i marken under lång tid.
I kartläggningen klassas olika fastigheter efter behovet att undersöka den eventuella föroreningen vidare. Och svårigheten med klassningen är att den inte bygger på faktiska föroreningar utan misstänkta. Markundersökningar görs inte på varje plats utan kartläggningen baseras på uppgifter om när verksamheten bedrevs och i vilken omfattning. Den mark som enligt Naturvårdsverkets indelning hamnar i riskklass ett eller två har möjlighet att få bidrag från staten för undersökning och eventuell sanering. Däremot får de platser som hamnar i riskklass tre eller fyra, där alltså behovet att undersöka marken bedöms som mindre, inte bidrag.
Länsstyrelsen för en dialog med Naturvårdsverket om de här frågorna.