Det nuvarande arbetssättet att ta emot nyanlända invandrare har inte många år på nacken. 2010 infördes etableringsreformen och den genomsyras av arbetslinjen.
– Mitt uppdrag har varit att undersöka den tvååriga etableringsplan flyktingarna genomgått. Jag har intervjuat 36 flyktingar. Det är ett unikt projekt, jag tror inte att någon undersökt hur den här relativt nya reformen fungerar utifrån de nyanländas perspektiv, säger Caroline Tovatt som är doktor i etnicitet och migration och är den som står bakom rapporten "Att avkoda systemets regler".
Det var i våras som hon intervjuade 36 flyktingar i Nyköping och Eskilstuna. Av det som kom fram från intervjuerna finns det några saker som hon framförallt tycker är anmärkningsvärda. En sak i etableringsplanen som får sig en rejäl känga är lotsarna.
– Grundtanken med lotssystemet är bra, men i praktiken verkar det fungera dåligt. Det finns exempel på lotsar som lockar till sig flyktingar genom att ge dem en mobiltelefon eller en dator men inte ger dem något adekvat stöd efter det, säger Tovatt.
— Samtidigt är det lite orättvist. Det finns lotsar som gör ett jättebra arbete. Tyvärr dras de också ner av dem som inte gör det, fortsätter hon.
En annan sak som rapporten tar upp är de tuffa krav som ställs.
– Det krävs att de som deltar i programmet är närvarande fem dagar i veckan, hela året. Det är något som påverkar barnen, som på så sätt inte heller får något sommarlov. En del av de nyanlända har inte vetat att de har rätt att ta ledigt för att gå till sitt barns skolavslutning, berättar Tovatt.
Men generellt sett så verkar de nyanlända flyktingarna som kommer till tals i rapporten mena att etableringen fungerar bra.
– De jag har intervjuat anser att de överlag fått ett professionellt bemötande. De har förtroende för sina handläggare på Arbetsförmedlingen och tyckte om sina SFI-lärare. De ansåg att de behandlats på ett schysst sätt, säger Tovatt.