Forskningsstation vid Askö släpper ut fosfor

Askölaboratoriet utanför Trosa släpper ut för mycket skit från sitt avlopp. För höga halter av fosfor spolas ut precis utanför den marina forskningsstationen. Trosa kommun kräver nu att problemen åtgärdas.

Övrigt2002-09-24 23:22
Avloppet på Askö släpper ifrån mer än det borde göra. Halterna av fosfor som hamnar i Östersjön är för höga och har så varit sedan 1997. Men nu ska det bli ändring. Från Askölaboratoriet har en utredning lämnats in till Trosa kommun där olika lösningar tas upp.
Vi förespråkar en lösning där det befintliga reningsverkets funktion förbättras och avloppsledningen dras längre ut i havet, säger Björn Ganning, föreståndare på Askölaboratoriet.
På ön finns ett reningsverk från 70-talet, ombyggt på 90-talet, som ska ta hand om avfallet från laboratoriets personal. Uppenbarligen klaras inte reningen riktigt.
Nej, det är inte någon toppenanläggning och värdena måste ned på rimliga nivåer. Vi är naturligtvis måna om att inte påverka vår arbetsmiljö och rädda om vattnet, säger Björn Ganning.
Forskningen på laboratoriet bedrivs av Stockholms universitet och fastigheten ägs av akademiska hus. Men då det ligger i Trosa är det kommunen som har tillsyn av reningsverket. Fyra gånger per år görs mätningar av utsläppen.

Resultaten visar på för höga värden. Fosfor har regelbundet överskridit godkänt, ibland med mycket och ibland med mindre, säger Trosa kommuns miljöinspektör, Emma Henriksson.
Sedan 1997 då mätningarna visat för höga utsläppssvärden har diskussioner förts mellan kommunen och Askölaboratoriet om olika lösningar. Bland förslagen finns att anlägga en våtmark eller en markbädd i anslutning till reningsverket. En sådan skulle rena vattnet ytterligare innan det släpps ut i Östersjön. En lösning som föreståndaren på Askö inte anser vara så bra.
Jag tror inte på den lösningen. Askö är ett naturreservat och vi har djur här. En våtmark måste inhägnas och så kan man fråga sig om det är värt kostnaden, säger Björn Ganning.

På laboratoriet är boendet ojämnt fördelat över året. Som mest bor cirka 40 personer där åt gången. Att bygga en våtmark för flera hundra tusen kronor är då inte rimligt, menar Björn Ganning. Särskilt inte som problemen kan lösas på annat sätt.
Emma Henriksson jobbar nu med problemet för att nå en lösning. Nu måste någonting hända, särskilt som det var så många år sedan problemen började.
Det kan bli tal om föreläggande. Vi ska ju självklart inte släppa ut sånt vatten och måste vara konsekventa i vår bedömning av de reningsverk som finns i kommunen, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om