Fosfor lĂ€cker frĂ„n botten i Östersjön

LĂ„ngt ner i bottensedimentet i Östersjöns vikar ligger fosfor som nĂ€r den slĂ€pps ut kan förstöra en hel badsĂ€song genom algblomning. I veckan har en grupp forskare tagit prover lĂ€ngs Sörmlandskusten för att se hur botten mĂ„r.

Hans Gunnar Överengen Ă€r med pĂ„ bĂ„ten som forskningsassistent och skeppslĂ€kare. HĂ€r styr han rören som sĂ€nks ner i vattnet och anvĂ€nds för att ta sedimentprover.

Hans Gunnar Överengen Ă€r med pĂ„ bĂ„ten som forskningsassistent och skeppslĂ€kare. HĂ€r styr han rören som sĂ€nks ner i vattnet och anvĂ€nds för att ta sedimentprover.

Foto: Fotograf saknas!

Övrigt2018-01-10 04:05

– FrĂ„gan Ă€r: Hur snabbt tillfrisknar Östersjön?

Emil Rydin, som i vanliga fall arbetar pĂ„ Baltic Sea 2020, Ă€r en av forskarna pĂ„ fartyget Sunbeam som pĂ„ fredagen kastade loss frĂ„n Nyköpings hamn för sista gĂ„ngen den hĂ€r vĂ€ndan. Han berĂ€ttar att det finns ljuspunkter Ă€ven i Östersjöns mörka vatten.

– Tillförseln av fosfor till Östersjön har halverats sedan 1980-talet, sĂ€ger Emil Rydin.

Fosfor Ă€r ett av de nĂ€ringsĂ€mnen som göder Östersjön och skapar problem i form av algblomningar och syrefria bottnar. Fosfor har i Ă„rtionden slĂ€ppts ut av mĂ€nniskorna runt innanhavet. Det kommer framför allt frĂ„n jordbruk och avlopp, men utslĂ€ppen har alltsĂ„ minskat. Inte minst sedan det har byggts ordentliga reningsverk i de baltiska lĂ€nderna. Men Ă€ven frĂ„n jordbruket har utslĂ€ppen minskat.

Var ligger de hÀr bottnarna som lÀcker mest?

Även Magnus Karlsson, kapten pĂ„ fartyget och forskare i sedimentologi pĂ„ IVL Svenska miljöinstitutet, ser positivt pĂ„ Östersjöns utveckling. Han kommer sjĂ€lv frĂ„n Nyköping och tillbringade mĂ„nga somrar i skĂ€rgĂ„rden. Och det Ă€r stor skillnad, sĂ€ger han.

– Jag Ă€r optimist. Om man jĂ€mför med hur det sĂ„g ut för 20-30 Ă„r sedan Ă€r vattnet klarare och det finns mer blĂ„stĂ„ng.

BlÄstÄngen vÀxer bÀttre nÀr vattnet Àr mindre grumligt och Àr en indikator pÄ hur vattnet mÄr.

– Det finns en del att göra fortfarande, det gör det. Men Ă€ven gifter har minskat och vi ser mycket havsörn och sĂ€l som knappt fanns tidigare.

[fakta nr="1"]

DÀremot fisket har försÀmrats. NÀr Magnus Karlsson var ung gick det att fÄnga torsk i havet utanför Nyköping.

– Det fĂ„r man inte lĂ€ngre.

Orsaken Ă€r det storskaliga, ohĂ„llbara fisket som har bedrivits i Östersjön och de syrefria bottnarna. För Ă€ven om utslĂ€ppen har minskat ligger gammal fosfor lagrad i botten och en del av den kommer att lĂ€cka ut.

– Östersjön har fĂ„tt ta emot mer fosfor Ă€n vad den klarar att inaktivera. Man vet inte hur mycket av den fosfor som ligger dĂ€r som Ă€r aktiv och kommer att frigöras, sĂ€ger Emil Rydin.

Och det Ă€r det som forskarna pĂ„ Sunbeam ska ta reda pĂ„. I ett 20-tal vikar mellan Trosa och Nyköping har de tagit prover av botten som ska skickas pĂ„ analys. Till vĂ„ren fortsĂ€tter provtagningarna söderut och inom tre Ă„r ska vikar undersökas frĂ„n Öregrund till Karlskrona.

– Vi vill fĂ„ en bredare bild av var fosforn kommer ifrĂ„n. Och var de hĂ€r bottnarna ligger som lĂ€cker mest.

Största miljöproblemet

â–ș Övergödningen anses i dag vara det mest akuta miljöproblemet i Östersjön, som ursprungligen var ett ganska nĂ€ringsfattigt hav. Orsaken Ă€r att befolkningen har vuxit kraftigt i lĂ€nderna runt om innanhavet.

â–ș Det Ă€r framför allt fosfor och kvĂ€ve som orsakar övergödningen. KvĂ€ve kommer frĂ„n biltrafik, sjöfart och kraftverk. Fosfor kommer frĂ„n jordbruk, avloppsreningsverk och industrier.

KÀllor NaturvÄrdsverket, IVL Svenska miljöinstitutet och Baltic Sea 2020.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!