Vad kan man dra för slutsatser av gärningsmannens förekomst i fordonsregistret? I all väsentlighet bör han beskrivas som en i övrigt skötsam medborgare. Gärningsmannen hade tillräckligt med social fallhöjd för att registrera sin nyinköpta bil. Jämför med yrkeskriminella – som ofta använder olika former av målvakter, för att inte upptäckas av Skatteverket. Deras liv torde vara mycket, mycket svårare att kartlägga.
Uppgifterna att Säpo inte kände till gärningsmannen innan attentatet är således alarmerande. Om Säpos uttalande stämmer lämnar svenskt underrättelsearbete en del över att önska. Anledningen är enkel. Extremister, som lever skötsamma liv, lämnar mängder av fotavtryck efter sig. Den nyregistrerade vita Audin var ett sådant.
Tidigt i lördagskväll började uppgifter om gärningsmannens identitet cirkulera på internetforumen; någon var i närheten och noterade bilens registreringsnummer, en annan undersökte fordonsregistret; en tredje fann ägarens Facebook-profil.
Det krävdes inte mer än tre leds amatördektektiver för att komma fram till personlig hemsida, på vilken gärningsmannen lagt ut länkar som bland annat uttryckte stöd för jihadister i Tjetjenien. Och för att göra sin politiska hållning ännu tydligare, prydde gärningsmannen sin profilbild med heliga krigare och islams baner.
Undertecknad följde stora delar av kartläggningen på internet och blev ofrivilligt imponerad. Betydligt mer imponerad än vad jag blivit av Säpos underrättelsearbete. För trots en rad nya integritetskränkande lagar, misslyckades säkerhetspolisen i arbetet med att notera gärningsmannen.
Informationsinhämtning var själva poängen med FRA-lagen. All information fanns på nätet. Gärningsmannen dolde inte sin radikalisering. Han rörde sig över gränserna; studerade i samma miljö i Storbritannien som London-bombarna och besökte områden i Mellanöstern, med aktiva terrorceller.
Sammantaget gör uppgifterna att gärningsmannen borde ha identifierats bland Sveriges glesa skara av potentiella jihadister. Hittar man inte en terrorist i Tranås, hjälper inga terrorlagar i världen. Då kan vi lika gärna få ha vårt öppna samhälle i fred.