Fotograf med ständigt stimulerande uppgifter
I tre månader har den glatt gamla Nyköpingsbor och inflyttade enligt gästboken. Det är som att åka tidsmaskin, anser Emma inför stadsbilder från förra seklets början ställda mot Bengt Carfors nytagna från samma punkt. En skribent tycker det är roligt att kunna se precis förr/nu för oss som inte känner staden så väl.
Gästskrivare saknar Albins sköna snickarfröjdshus med prunkande trädgård på Bagaregatan. En annan klenod som revs var en vacker konsulsvilla på Fruängsgatan.
Invandrare är mycket intresserade. En som inte kunde mycket svenska sade att utställningen är skitbra, berättar Bengt Carfors förtjust.
Bengt är uppvuxen i Nyköping, var livsmedelsarbetare tills ryggen inte höll. Genom Norrbackainstitutets yrkesskola fick han chansen att fotoutbilda sig. Det var enda fotoskolan i landet med medicinsk anknytning.
Så blev Bengt medicinsk forskningsfotograf vid universitetet i Umeå. Han fotograferade celler i ljus- och elektronmikroskop med väldiga förstoringsgrader.
Det var en fantastisk chans att få min hobby som yrke!
Han har hobbyfotograferat i över 50 år och säger att en fotograf inte behöver pensionera sig. Fast Bengt och hustru Jane, musikpedagog, gick förstås i offficiell person. När de 1993 återvände till Nyköping hittade de genast stimulerande arbetsuppgifter.
Herrekiperingshandlare Börje Ohlsson fick idén att samla ett gäng som kunde identifiera människor och miljöer på gamla bilder. Eva Thunér-Ohlsson på länsmuseet nappade genast. Agneta Höglander på museet har entusiastiskt fört arbetet vidare.
Bengt och Assar Alexandersson träffas regelbundet i Åhuset för att gå igenom bildkassetter. De plockar ut vad de finner intressant och bildgruppens 15 medlemmar kommenterar bilderna. Affärsmän minns kunder, hantverkare minns folk från hus de jobbat i, brevbärare har hela befolkningen registrerad i skallarna.
Hon bodde där och där och var gift med den och den säger de äldre. Jag rotar i kalendrar och register för att få fram vilka som bodde i husen, berättar Bengt.
Han är uppvuxen inom Metodistkyrkan och kan mycket om Nyköpings kyrkliga liv. Med tanke på hundra tusentals ännu oidentifierade sörmländska bilder förstår man värdet av att kunna anlita folk födda på 1910- och 1920-talet.
Varje år ordnar bildgruppen tställning som enligt gästboken inspirerar hembygdsföreningar att göra egna efterforskningar. Minnen dyker upp hos många. Bengt hörde häromdagen att järnhandlare N.A. Svensson hade hästparkering på sin gård, 60 fasta spiltor och extra bommar vid marknadsdags.
Handelsgårdens parkeringsvakter hjälpte bönderna upp på rätt häst efter kalasandet i stan. Sedan hittade hästarna hittade själva hem till gårdarna.
Så jobbar vi med nyheter