Kaizen är japanska och betyder förändring. Inom management och ledarskap har det kommit att betyda ständig förändring eller förbättring i många, små steg. Det är den målbilden som Trosa, Nyköping och Gnesta nu måste hålla fast vid, när de firar de positiva omdömena om näringslivsklimatet.
Det går en gränslinje genom Sörmland. Den delar öst och väst och illustrerar också näringslivsklimatet, mellan kommunerna över 150:e plats och kommunerna därunder. Oxelösund, som har en lång resa framför sig, är det svåra undantaget i en kustremsa som ståtar med landets nästa bästa företagandekommun, Trosa, samt Nyköping och Gnesta på plats 92 respektive 99 i Svenskt Näringslivs mätning.
Trosa visar mycket starka siffror totalt, att placera sig på första plats bland landets kommuner ifråga om tjänstemännens, allmänhetens och politikernas attityder till företagande är en stark bedrift. Det är stenhårt i toppen, med flera kommuner som under lång tid noterat toppresultat. Där kan vi nu säga att Trosa har etablerat sig. Där finns alltid saker att förbättra, men de genomgripande förändringarna är genomförda. Utmaningen blir att förstärka sin position, att aldrig sitta nöjd. Varje dag måste det förstklassiga företagsklimatet återerövras. Kaizen.
För Oxelösund, i andra änden av listan, kvarstår den grundläggande hemläxan. För att en kommun ska växa måste möjligheterna med företagande tas till vara. Kommunen ska vara en bra serviceenhet och myndighet, inte en antites till näringslivet. Oxelösundsföretagarna har sträckt ut handen, politik och myndighet måste visa sig ha kraft nog att lyssna och förändra.
Nyköping vet hur man gör. Där gläds företagare, politiker och tjänstemän åt att kommunen äntligen är tillbaka i topp 100. Det har krävt ett antal hårda törnar längs vägen. Minns bottennoteringen för några år sedan. Utvecklingen är, enligt företagarna själva, en följd av flera års målmedvetet förändringsarbete från kommunens sida. Ett tydligt fokus på att bli bättre ifråga om service och bemötande har fått effekt - och företagarnas tonläge mer hoppfullt.
Allt är förstås inte solsken. Politikernas och tjänstemännens attityder är inte i topp 100 i landet. Om Nyköping ska nå målet om en plats i topp 60 2015 finns mer att göra. Bland annat har Lantbrukarnas riksförbund känt sig bortglömda. Att oftare bemötas som potentiell miljöbov än som tillväxtskapande företagare tär på krafterna. Kommunen bör därför se över hur både dialog och myndighetsutövning hanteras i mötet med de gröna näringarna.
I Gnesta är det tjänstemännen som har imponerat mer på företagarna än kommunpolitikerna. Det är en av anledningarna till att kommunen är tillbaka i topp 100 i landet. Men för att slippa senare års berg- och dalbanor krävs en bredare enighet om att ett starkare näringsklimat gynnar hela kommunen. Gnesta har alla möjligheter, precis som Nyköping, att ta rygg på Trosas målmedvetna arbete. En tillgänglig, serviceinriktad och krångelknäckande kommun stärker det lokala varumärket och lokalsamhället uppfattas som en bra plats att utvecklas på, i vid bemärkelse.