Fredsprocessen ligger i vågskålen
Ariel Sharon har varit en centralfigur i det politiska livet ända sedan staten Israel bildades. Som hårdför general slogs han i Israels alla krig och står som politisk symbol för den mur som byggs mot palestinskt territorium. Samtidigt är han den premiärminister som beordrade bosättarna att utrymma Gazaremsan.
Ariel Sharon är en kontroversiell högerpolitiker. Men ingen annan ledare i Mellanöstern har en konkret plan för hur fredprocessen kan gå vidare. Evakueringen av Gazaremsan var av allt att döma det första steget. Kritiken från de egna i Likudpartiet bemötte han genom att bilda ett nytt mittenparti, troligen för att fortsätta utrymningen av Västbanken.
Sharon vet att han har israelernas stöd. Det stora flertalet vill leva i fred med palestinierna och önskar inget hellre än säkerhet och stabilitet i området. Sharons förvandling från hök till pragmatiker, har med politiska realiteter att göra. När han fast övertygad propagerade för att bygga bosättningar på de ockuperade områdena, var det av territoriella skäl, inte religiösa. När sedan hotet från grannländerna började lätta dök nya faror upp - den växande palestinska befolkningen på israeliskt område. Sharons resonemang är krasst. För att behålla Israel för det israeliska folket måste man ge upp en del av de ockuperade områdena.
Förmodligen var Ariel Sharon den ende politiker som med sin personlighet och långa erfarenhet hade styrkan att gå emot högerkrafterna och fullfölja uttåget från de ockuperade områdena. Risken är stor att Likudpartiet med den högerextreme och kompromisslöse Benjamin Netanyahu i spetsen kommer att sätta definitivt stopp för det.
Stora och viktiga händelser leder ofta till att det politiska skeendet tar helt nya vändningar, varför det är svårt att sia om framtiden. Osäkerheten - med ett växande politiskt kaos inför det palestinska valet och ett israeliskt ledarskap som inte har någon plan alls - inger oro. Men man ska inte underskatta det israeliska folkets förmåga att välja en ledare som går i takt med tiden.
Catharina Håkansson
Så jobbar vi med nyheter