Friskolorna är en vinst för eleverna

Framgångsrika skolor är, av förklarliga skäl, värda pengar. I dagarna har vi här i SN kunnat läsa om vad några lokala friskolor har värderats till när de har bytt ägare. I en del verksamheter har också varit möjligt att göra goda överskott.
Positiva marginaler uppstår inte ur tomma intet eller utan ansträngning. En skola som går med vinst visar i princip att den är attraktiv och/eller att verksamheten drivs på ett affärsmässigt klokt sätt.
I den politiska debatten är friskolornas vara eller inte vara, en avklarad fråga. Det är bara Vänsterpartiet som i dag ägnar kraft åt detta.
Är då friskolornas vinster ett problem? Nej, företaget som gör vinst har det betydligt lättare än det som gör förlust. Överskotten ger resurser att göra både utbildning och skolmiljö bättre. Om friskolorna hade håvat in stora pengar och samtidigt levererat usel kvalitet, då hade vi garanterat sett omfattande elevprotester följt av en strid ström av elever till den kommunala skolan. I dag råder det motsatta förhållandet.
Men en friskola som inte återinvesterar något i verksamheten får problem på sikt. Det kan därför finnas anledning att lufta ett förslag som S-ledaren Mona Sahlin lade fram i valrörelsen, att en viss del av vinsterna från offentligt finansierad verksamhet inte bara bör utan ska återinvesteras.
Friskolorna levererar i dag bättre resultat till lägre snittkostnader än vad den kommunalt drivna skolan klarar av. Det kommer i framtiden att bli fler friskolor som konkurrerar om eleverna – och det betyder allt större utmaningar för de kommunala skolor som vill hävda sig i konkurrensen.
Kommunalrådet i Nyköping, Urban Granström (S), anser att det är principiellt fel att kommunen måste betala ut skattemedel till friskolor utan att ha möjlighet att stoppa lokala nyetableringar. Men att ge kommuner vassa verktyg att snedvrida konkurrensen med, för att skydda den egna verksamheten, vore fel. Pressen på kostnadseffektivitet i den kommunala skolan må minska, men det gynnar varken eleverna eller undervisningskvaliteten.
Politikerna bör i stället ägna kraft åt hur friskolor och kommunala skolor ska kunna konkurrera på så lika villkor som möjligt. I det läget bör nämligen personalkompetens, effektiv organisation och höga kvalitetsambitioner ge största möjliga effekt.