Motståndet mot vinster inom vård, skola och omsorg är kompakt. Som SVT rapporterade igår anser bara 12 procent av de svenska väljarna att de som äger välfärdsföretag borde få ta ut vinst. Visar balansräkningen plus vill svenskarna att pengarna går tillbaka till verksamheten.
Med tanke på det senaste årets skandaler kring Caremas äldreboende Koppargården är det lätt att förstå skepsismen. I media utmålas de privata alternativen som hutlösa riskkapitalister vars mål är stora vinster på kort tid. Men branschorganisationen Almega visade igår att verkligheten en helt annan. De som investerar i välfärden gör det på lång sikt med mycket modesta vinster.
Almega har undersökt de tio största skolkoncerna under åren 2006-2012. Under denna period tog ägarna ut 30 miljoner kronor i vinst. Samtidigt investerade man 2,4 miljarder i verksamheten. Av dessa kom en tredjedel från tidigare års vinster, en tredjedel från upplåning och ungefär en tredjedel (774 miljoner) sköts till från ägarna själva.
Visst finns det anmärkningsvärda skillnader mellan skolorna och en av koncernerna, Baggium/Praktiska, står för mer än hälften av de utdelade vinsterna. Det borde föranleda närmare granskning.
Men med 30 miljoner i vinst och 774 miljoner i inskjutet kapital så är de svenska friskolorna knappast någon pengako.
En liknande undersökning hade varit välkommen även för de företag som är aktiva inom äldreboenden och vårdcentraler. Ännu finns dock inga tecken på att privata alternativ skulle hålla lägre kvalité. DN:s rapportering om Carema har, genom granskning av Dagens Samhälle, visat sig vara grovt felaktig.
Friskolor, äldreboenden och vårdcentraler i privat regi har en stor fördel gentemot sina offentliga konkurrenter. De kan planera på lång sikt. En kommunal skola som går med överskott måste betala tillbaka pengarna till kommunen medan friskolan kan spara dem för framtida investeringar. Dessutom kan friskolan vid behov skjuta till stora summor pengar genom lån och nyemissioner från ägarna. De pengarna kan exempelvis användas till att skapa mer ändamålsenliga och konstnadseffektiva lokaler.
69 procent av väljarna vill ha privata alternativ som inte tillåts gå med vinst. Samtidigt visar verkligheten att vinstuttaget är ytterst marginellt. Därmed borde de flesta vara tillfreds med dagens system.