Fritt inträde, fritt att tolka
Det är upp till betraktaren att bestämma vad Peter Sools bilder föreställer. Inget är färdigt bara för att framkallningsvätskan har torkat.
Peter Sool gör ett försök att förklara varför han tycker om att fotografera.
Det började med att jag ritade när jag var liten men sedan tog plugget kål på skaparglädjen, säger Peter Sool.
Bildlektionerna?
Ja, man var tvungen att ha en viss penna med en viss färg och rätta sig efter en uppgift.
Att få tänka och skapa något eget är viktigt för honom. Peter Sools fotoutställning på biblioteket i Gnesta visar fotografier på allt från människor till djur och natur. Några är nära inpå som den svartvita bilden på en ödla. Andra är långt borta som den rödgula vykortsbilden på en sol som försöker gömma sig bakom ett bergsmassiv.
Den tycker jag själv är väldigt fin, säger han och stirrar på den mörka siluetten av bergskedjan.
Det saknas en röd tråd för betraktaren av Peter Sools utställning, vilket också har varit hans avsikt.
Jag vill visa att det finns flera perspektiv att se saker ifrån.
Påståendet är ett svar på frågan om vad han vill säga med bilderna.
Ibland fotar jag med filter för att skapa en ny bild. Jag kan ändå aldrig få det så bra som i naturen.
Peter Sool rättar inte den som tolkar hans bilder eller perspektivet i dem.
Intressant, säger han bara och avslöjar att han knäpper sina foton på ren instinkt.
Jag letar inte, ser jag något och har kameran med mig så...
Motiven är hämtade från platser som saknar uppenbar koppling till varandra. Här finns bilder från Sverige, Indonesien och Pyrenéerna i Spanien, där han bodde före flytten till Gnesta i april.
Jag bodde i en dal i Pyrenéerna. Där lever en man som gör stenskulpturer direkt på berget. De är helt fantastiska.
Bilder av skulpturerna finns naturligtvis med på utställningen som pågår till 30 september.
Så jobbar vi med nyheter