Gas och gödsel bra för Nyköping
I det har Folkpartiets kommunalråd Göran Silfverling helt rätt (SN 20/4).
Men det innebär inte att man ska ge slaget förlorat och fortsätta den omständliga transportprocess som nu kännetecknar hanteringen av matavfallet från kommunens hushåll.
Visst skulle det gå att låta grannkommunen Norrköping göra biogas av det lokala matavfallet eller göra jord och rågas av matavfallet i Björshult. Men det finns skäl att fundera över om det inte går att slå flera flugor i en smäll.
Göran Silfverling lyfter i SN möjligheten till samverkan med det lokala jordbruket. I denna fråga har redan LRF visat ett lovande intresse i kontakter med kommunen. Bäst vore att låta visionerna om kretslopp och biogasproduktion stimulera lokal entreprenörsanda. Det är ju inte så att lokala biogasanläggningar nödvändigtvis måste vara kommunalt drivna eller ägda.
Till exempel finns i trakterna kring Stigtomta och Vrena en koncentration av stora djurgårdar som behöver återvinna sitt gödsel. Tänk då en stor eller flera mindre anläggningar som kombinerar gödsel från nötkreatur och svin med matavfallet från hushållen i Nyköpings kommun, kanske även dem i grannkommuner som Oxelösund, Gnesta och Trosa, för att producera biogas.
Det skulle öppna för mer av lokalt producerad biogas och det skulle dessutom vara en viktig åtgärd för att minska jordbrukets behov av att tillföra handelsgödsel. Restprodukten av metangasframställningen blir, genom matavfallet ingår, ett mer näringsrikt gödsel som sedan kan infogas det naturliga kretsloppet.
Dessutom går det ju inte att komma ifrån att det är en pedagogisk poäng av att verkligen kunna se den komposterade återbäringen från gamla matrester göda såväl lokala jordbruksmiljöer som i form av biogas värma upp bostäder i närområdet.
Så jobbar vi med nyheter