Ge inte efter

20 kommuner räknar med att höja skatten nästa år (Ekot 18/11). I hårda tider lockas kommunpolitiker gärna att flytta upp beskattningsnivåerna ett snäpp för att slippa prioritera så hårt i den kommunala ekonomin. Den som effektiviserar och sparar hårdare i stället får en tuffare debatt, det krävs ryggrad att försvara prioriteringar.
Att höjd skatt gröper ur medborgarnas marginaler faller lätt bort ur diskussionen. Det är särskilt påfrestande för de medborgare som redan har små inkomster och snäv vardagsekonomi. Förhållningsordern till ansvarstagande politiker bör alltså vara rak: håll emot, ge inte efter.
Kommunala skattesatser säger nu inte allt om en kommuns ekonomi. Lågt skattetryck behöver inte nödvändigtvis innebära ett utbud av vård, skola och omsorg i Sverigetopp, men det är sällan raka motsatsen. Låga skattenivåer påverkar likväl den kommunala attraktionskraften positivt och ofta antyder det en ordnad kommunal ekonomi. Högt skattetryck kan å sin sida ofta sägas skvallra om bristande tillväxtkraft, även om det förstås också är en fråga om ideologiska vägval.
I Sörmland har vi kunnat ana en skiktning av skattesatserna i två grupperingar: en högskattegrupp med Vingåker och Oxelösund, Eskilstuna och Katrineholm kompletterat med Gnesta, samt en lågskattegrupp med Trosa, Nyköping, Flen och Strängnäs.
Uppdelningen är inte huggen i sten. Nu står Flen i begrepp att höja skatten vid årsskiftet. Den rödgröna majoriteten i Nyköping måste stå emot frestelsen att dölja underskotten i den kommunala ekonomin på bekostnad av medborgarnas vardagsmarginaler.