Ge skolutrymme åtungdomsförbunden
En annan undersökning, genomförd i 28 länder inom ramen för projektet IEA Civic Education Study, visar att svenska 14-åringars medborgar- och demokratikunskaper ligger på det internationella genomsnittet. Däremot anser de inte, i samma utsträckning som andra, att politisk aktivitet är viktigt för att vara en god samhällsmedborgare.
Färre än genomsnittet tror att de själva som unga eller vuxna kommer att delta i politiska aktiviteter.
Undersökningarna tyder på att skolan ganska väl förmår lära ut vad som kännetecknar vår svenska demokrati. Däremot är det betydligt sämre med förmågan att skapa insikt om att det demokratiska styrelseskicket inte kan tas för givet. Utan aktiva och engagerade människor blir det ingen demokrati.
Kommundemokratikommittén kommer med flera förslag för att öka medborgarnas delaktighet.
Ett av de viktigaste och mest angelägna är att skapa större utrymme för de politiska ungdomsförbunden, liksom för andra idéburna organisationer, på skolorna.
Precis som utredningen skriver i sitt betänkande är det tveksamt om det förbud mot politisk verksamhet i form av affischering, bokbord, möten med mera som tillämpas på många skolor står i överensstämmelse med tryckfrihetsförordningen.
Kommittén anser också att de politiska ungdomsförbunden skall släppas in i undervisningen vid fler tillfällen än bara veckorna före de allmänna valen.
Med dagens fyraåriga mandatperioder missar annars var fjärde gymnasiekull helt kontakter med politiskt aktiva människor inom ramen för skolan.
Det råder ingen tvekan om att skolan både har och skall ha ett stort ansvar för att fostra eleverna till goda samhällsmedborgare. Liksom att mer kan göras.
För det är ett illavarslande tecken att medan så gott som alla tycker att politik är viktigt så är det bara är någon enstaka procent som vill delta.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!