Geijeraffärens skuggor dras fram i ljuset igen
Skandalen har fått namn efter den socialdemokratiske justitieministern (1969-1976) Lennart Geijer. Han pekades ut som bordellkund i två PM från dåvarande rikspolischefen, det första redan 1970. Även ett antal andra politiker och högt uppsatta personer fanns, i dessa PM, på en namnlista över kunder.
Skandalen briserade inför valet 1976. Dåvarande statsministern Olof Palmes ilskna dementier har i efterhand gått till historien som medvetet feta lögner.
1978 interpellerade centerkvinnan Gunilla André i riksdagen om att namnen skulle göras offentliga. Thorbjörn Fälldin satte då som statsminister sin heder i pant och avfärdade sanningshalten med motiveringen att hans eget namn fanns med på den famösa listan.
Det tål att påminnas om att Geijeraffären fick uppmärksamhet ur ett kalla kriget-perspektiv. Det var ett hot mot rikets säkerhet att justitieministern utnyttjade samma flickor som den sovjetiska säkerhetstjänsten. Frågan om de 14-åriga flickornas öde lämnades därhän, vilket med dagens ögon är makalöst beklämmande.
Affären lades till handlingarna. Ingen tung politiker ville tillsätta en medborgarkommission på så kallat lösa rykten. Partiledarna var rörande ense. Rikspolischefens PM förblev därför hemliga till 1991. Först då bekräftades Palmes lögn.
De utnyttjade unga flickornas situation dras nu fram i ljuset. De söker någon form av rättvisa. Kan de få det? Det är otvivelaktigt så att de for illa i bordellmiljön. Frågan är om deras lidande direkt kan kopplas till valhänt statlig hantering av Geijeraffären och, åtminstone i frågan om PM-innehållet, en medveten mörkläggning.
Om de två kvinnorna åtminstone fick en offentlig ursäkt från staten för den svaga politiska hanteringen, skulle det ha ett högt symboliskt och moraliskt värde. Men då skulle namnen på listan kollektivt stämplas som bordellkunder. Det är därför osannolikt att staten gör annat än att hänvisa till att preskriptionstiden gått ut.
Den svenska demokratin är öppen och bra, ett föredöme för Europa i många fall. Om något fundamentalt skulle vara ruttet i konungariket Sverige så ska medborgarna utgå från att deras valda representanter skulle värna väljarna före såväl maktinstitutioner som politiska partier.
Men Geijeraffären förblir ett monument över tendensen att även ett parlamentariskt system sluter sig samman när rådande maktstrukturers trovärdighet är hotad. I bred politisk enighet slår systembevarande mekanismer till. Ibland även på själva demokratins bekostnad.
Så jobbar vi med nyheter