Gifthalter kollas i Nyköpingsån
Vattnet porlar stillsamt i Nyköpingsån vid Kristineholm. Små provtagningsfilter fiskas upp och stoppas snabbt i skyddande påsar. De ska visa om vattnet innehåller gifter.
Under fyra veckors tid har de passiva provtagarna suttit nedsänkta i vattnet. De innehåller material som tar upp de föroreningar som träffar provtagarnas yta. Metoden är ny, liksom den rikstäckande under-sökningen, som ska visa om det finns tungmetaller, bekämpningsmedel eller organiska föroreningar i vattnet.
Vi mäter ämnen som vi inte har så stor kunskap om. Det är föroreningar som är prioriterade av EU. En del är ämnen som är förbjudna sedan flera år i Sverige, men som kan transporteras hit med vindar. Vi vill se om det finns regionala skillnader i landet, säger Jonas Rodhe, handläggare på miljöövervakningsenheten på Naturvårdsverket.
Vattenytan vid Kristineholm bryts av fiskar som hoppar. Om vattnet innehåller några miljövärstingar som DDT, PCB eller flamskyddsmedel återstår att se. Det är ämnen som lagras i ekosystemet och även låga halter av gifterna kan spridas i näringskedjan och påverka exempelvis fisk.
Zooplankton får i sig gifterna och sedan äts de i sin tur av småfiskar som får i sig större mängd av giftet eftersom de äter zooplankton, och i slut-ändan når giftet oss när vi äter fisk, säger Sofi Nordfeldt.
Förutom i Nyköpingsån har provtagningen i Sörmland gjorts vid Arnöfjärden i Mälaren, i Torshällaån och i Eskilstunaån vid Hjälmaren.
Den nationella provtagningen är en screening för att se om det behövs åtgärder enligt EU:s vattendirektiv. I direktivet finns gränsvärden för de ämnen som provtagnings-
utrustningen ska fånga upp.
Finns ämnena i halter som ligger över gränsvärdena måste vi vidta åtgärder. Det kan handla om att arbeta fram inter-
nationella konventioner. Giftfri miljö är dessutom ett av miljömålen, säger Jonas Rodhe.
Så jobbar vi med nyheter